Finja. Sn i V. Göinge hd,

GEOGRAFISKT-STATISTISKT
HANDLEXIKON ÖFVER SVERIGE.

EFTER NYASTE, HUFVUDSAKLIGEN OFFICIELLA KÄLLOR
UTARBETADT
AF
C. M. ROSENBERG.

STOCKHOLM.
A. V. CARLSONS FÖRLAG.

STOCKHOLM, NYA TRYCKERI-AKTIEBOLAGET, 1882-1883.

Finja. Sn i V. Göinge hd,
Kristianstads län, n. och v. om Finjasjön, som genom ett kort vattendrag: förenas med Almaån i sns ö. del. Jernvägen Helsingborg—Hessleholm löper genom hela sn och har stationerna Tyringe i v. och Finja i ö., båda derjemte
post-och telegrafstationer; vid den förra finnes äfven gästgifvaregård.
Finja station ligger något n. om den vid sjön belägna kyrkobyn och 6,7 mil n. om Helsingborg, 0,5 mil v. om Hessleholm’. 0,506 qv.-mil, hvaraf land 0,46 7 eller 10,812 tnld, 195/6 mtl, 1,543 inv., 730,700 kr. fastighetsvärde. I s. delen stryker en betydlig ås, för öfrigt är sn temligen jemn, än ljungbackar, skog, mosse, än odlade fält. Staten eger kungsgården Mölleröd 2″/8 mtl samt 3V4 mtl andra hemman. Ett par brännerier förekomma. Sockensparbank. 2 skolhus. Sn bildar med annexet Hörja ett regalt pastorat af 3 kl. i Lunds stift.

Finjasjön.
Betydlig insjö i n. Skåne, omgifven af Finja, Matteröds, Brönne-stads och Stoby snr. S. stambanan berör ö. stranden nedanför Hessleholm.
Finja jernvägsstation ligger något n. om sjön. Ytvidden är 0,117 qv-mil eller 2,710 tnld. Sjön upptager flere smärre vattendrag och afrinner norrut genom en kort å till Almaån. Stränderna äro skogbevuxna på ö. äfvensom på s. sidan, der en brant ås höjer sig och förlänar skönhet åt denna del af n.v. Skånes bygder.

Tillbaka till Finjas tidiga historia

Anders Ödman

Anders Ödman är docent i historisk arkeologi. Anders har arbetat som arkeolog sedan 1975 och har undervisat på Lunds universitet i många år. Som arkeolog har han deltagit i utgrävningar i hela landet, bland annat framför riksdagshuset i Stockholm. Anders har ett stort intresse för forntida borgar och har bland annat varit ansvarig för de arkeologiska utgrävningarna på Hovdalaområdet och utgrävningen av storgården i Finja. Utgrävningarna och Anders historiska upptäckter finns att ta del av i många av de böcker som Anders givit ut under årens lopp. En av böckerna som skildrar undersökningarna om storgården i Finja är boken »Händelser längs en väg« som han skrivit tillsammans med sin fru Chatarina, som även kommer att finnas till försäljning under kvällen.

Anders är just nu aktuell med en artikel »Byggnadsträlarna som blev järnskattebönder« som finns med i en ny bok som heter »Berättelser från markerna« som kommer att ges ut innan jul 2017. Mer om detta kommer Anders att presentera för oss under föreläsningen samtidigt som han berättar om Finja-sjöbygdens historia.

Välkomna på en historisk föreläsning om vår bygd!

Artikeln finns på länken Byggnadsträlarna som blev järnskattebönder 

Tillbaka till Finjas tidiga historia

Ortnamn i Finja socken

Socken- och byanamnet Finja: pluralis av fen, el. fin ± sankmark eller sumpmark.
Från sidan 13 och 14 i Finja genom tiderna, JohnSundberg, 1953.

Albobygget: Nybygge av en person fr. Albo härad
Blankebygget: Bör möjligen sammanställas med stå blank = stå översvämmad.
Bommeryd: röjningen vid bommen.
Broröd: röjningen vid bron.
Bökestorp: sms. med böge = bokskog. Utt. Bögestorp.
Drakelia, äldre. Dralia: Den mödosamma liden.
Gärastorp, möjl. sammansatt med Gerhard.
Gunnarstorp, sms. med Gunnar.
Gåsabygget, binamn på Albobygget. Uttal: Gausabygged.
Himmelen, binamn på Bommeryd. På gr. av den höga. belägenheten. Hässlekulla, kullarna bevuxna med hassel. Kallas vanl. Kullarna.
Hörlinge, möjl. ett nybygge av någon person stammande från Höör. Kollinge, den kalla eller frostlänta platsen ( ?)
Lergravsbygget, ingen förklaring behövlig.
Mjölkalånga, (Melkalanga 1318 i berättelsen om Matts Kettilmundssons strid med konung Erik Menved). Genom området rinner en å, Mjölkalångaån. Enl. docenten Gunnar Hedströms tolkning, ännu otryckt, men meddelad för några år sedan i ett föredrag i Sydsvenska Ortnamnssällskapet i Lund, antager vattnet i ån stundom en mjölkvit färg, som kommer från kaolinlager, som det passerat. Uttal: Melkalånga. Betydelsen alltså: ”Den långa sträckan där vattnet färgas mjölkVitt”.
Mölleröd: röjningen vid möllan, här sannolikt en vattenkvarn.
Risberg (utt. Risbjär): berget el. höjden där ris växer (ris = småskog, buskvegetation).
Rävstorp: efter djurnamnet eller ett öknamn. Smedstorp: torpet el. nybygget, som en smed anlagt. Svärtingstorp: av egennamnet Svärting.
Tvärskog: skogen som ligger på tvären.
Tyringe: Tyringarnas boplats. Tyringarna: ättlingarna efter någon viss I I Ture. Säkerligen ett av de äldsta namnen i socknen.
Tyringe mölla: mindre by vid T., efte~ en vattenkvarn. Tysborg: svårförklarligt.
Vedhygge: platsen där man huggit ved.
Värgap: det blåsiga stället.
Öraholma: de sandiga höjderna (ö.r = grus el. sand).

Tillbaka till Finjas tidiga historia

 

 

Finja från början

Bland de första människorna som var ute på jaktmarker kom några till Finjasjön. De hittade där en lämplig bosättningsplats, sjö med fisk och skogar med mycket villebråd. En av de stora boplatserna fanns några hundra meter norr om Finja kyrka. Strandlinjen var då betydligt högre än idag. Denna är störst av de 19 stycken boplatserna runt Finjasjön. Här har gjorts över 3000 fynd av yxor, pilar, knivar och skrapor.

Boplatsen är 9000 år gammal. Här lär människor ha levt under åren 7000-4000 f.Kr. Man har på många platser hittat ben efter både tama och vilda djur. Hasselnötter verkar ha varit populära på grund av alla nötskal. Maten har även innehållit sädeskorn och torkade vildäpple. Forntidsgravar visar att de döda fick med sig kläder, husgeråd och vapen till ett liv efter detta.

Bilder genom ristningar på hällar och i grottor berättar för dem viktiga händelser både i fred och krig. Tydligen var får, getter och hundar de första djuren i hushållen. Bostaden var en manshög hydda med en stomme av trädstammar hopflätade med kvistar och översmetad med lera, det hela täcktes med grästorv. För att komma in i hyddan kröp man genom en övertäckt gång, som skulle ge skydd mot kyla och överfall. Det har gjorts flera fynd vid boplatserna som visar hur människorna levde. De använde eld eftersom där fanns eldhärdar. Lerskärvor visar att kokkärl var gjorda av lera. Finja är troligen Sveriges äldsta boplats. På Möllerödsfältet har man hittat en 13 000 år gammal flintspets, en så kallad krumborr. Arkeologer hittade där sju pilspetsar och tre flintskrapor. Boplatsen var nog en kortvarig jaktstation. Man vet inte när bosättningen satte igång ordentligt i Finja. Det har funnits en kristen församling sedan 1200-talet.

Finja by har åren 1703 och 1769 nästan fullständigt brunnit ner. Många av gårdarna brändes ner redan 1677, av fältherrarna Hummerhjelm och Ascheberg. Vid denna tiden sägs det också att byn var ett tillhåll för snapphanare.

I början av 1600-talet härjades Finja av en pest. Pesten tog de flesta av socknens då cirka 550 invånare. Under 1600-och 1700-talen, och delvis 1800-talet, var det nödår i Finja. Det fanns föräldrar som rymde från sina barn för att slippa se deras hemska lidanden. I de allra äldsta skrifterna kallades Finja Föhnie sedan Fenie, under 1700-talet Finnie och idag Finja. Var kommer då namnet Finja ifrån? Någon påstår att det kommer av Fönia eller fön som betyder vacker trakt. Det troliga är att det kommer från fen som betyder mosse.
Anette Johnsson

Tillbaka till Finjas tidiga historia