Sömnadskurs på 50-talet

so%cc%88mnadskurs

Bakre raden, Herta Nilsson, Marianne Krantz, Greta Larsson, Hildur Ljunggren, Maj-Britt Byberg, XXXX Wahlgren, Rut Sjöström, Margit Karlsson

Mittersta raden till vänster Majvi Andersson, Vivan Pettersson, tomt, Emma Forsell, Anna Persson, Selma Karlsson, tomt

Främre, Augusta Nilsson, Inga Nilsson?, Gunborg Andersson, tomt, tomt

Tillbaka till Personer i hus och byn

Karl Håkansson

krokens-hus
Karl Håkanssons hus på vägen till Backagården.

CCI00001-1

Här är en bild på Karl Håkansson kallad »Kroken«. Därav »Krokens hus«. Karl Håkansson till vänster och till höger min far Bertil Svensson.
Krokprotesen fick han efter en arbetsplatsolycka på Klackfabriken.
Min far anlitade honom till att bygga om ladugården och att Karl var en bra murare trots sitt handikapp.
Lennart Svensson

 

 

Tillbaka till Personer i hus och byn.

Skolundervisningen

Undervisningens resultat för Finnie år 1687. 5 barn kunna skriva och läsa skrift. 25 barn kunna läsa i bok. 56 barn kunna läsa utantill deras kristendomslära Allmogeskolan: Finja anställde en permitterad militär (Sjögren) som skolmästare mitten av 1700-talet. Han erhöll veckolön av dem som ”hade barn hos honom”.

Folkskolan: Ar 1818 anställde Fnjaborna sockenskräddaren Jöns Tufvesson Isberg som skolmästare. Han bodde i ett eget hus i Finja, där barnen kunde samlas till läsövningar. Ett äldre boningshus från Mjölkalånga bildade stommen till Finja skolhus, cirka år 1840. Salen skulle ge utrymme för växelundervisning åt 80 barn, ”emedan flera barn icke kunna antagas på en gång besöka skolan”.

I mitten av 1950-talet byggdes en ny skolbyggnad vid sidan av den gamla. Den gamla folkskolan användes som slöjdsal och sal åt klass 1-2. Skolan fick ny utbyggnad med klassrum, bibliotek och gymnastiksal år 1989. Idag är gamla småskolan och gymnastiksalen omgjorda till två dagisavdelningar.
Anette Johnsson

Tillbaka

Järnvägen kommer

Den 14 februari 1873 sätts arbetet med järnvägsbygget mellan Helsingborg och Hässleholm igång. Den 17 mars 1875 kommer invigningståget och Finja har fått en egen tågstation.

De som arbetade på stationen i Finja sålde inte bara tågbiljetter, de fungerade även som postexpeditörer. Tyvärr slutade tågen att stanna i Finja år 1965.
Åtta år senare lades även postkontoret ner eftersom stationshuset skulle rivas. Den 27 mars 1985 öppnades en ny post i Finja invid lanthandeln. I dag finns ingen posthantering i Finja.
Anette Johnsson

Tillbaka till Järnväg/stationssamhälle

Finja bygdegårdsförening bildades 1937

Finja bygdegårdsförening bildades år 1937. Då avdelningens medlemsantal kraftigt ökade och närmade sig 200 beslöt man att försöka förverkliga tanken på ett föreningshus på landsbygden. Det blev en dragkamp om var i kommunen bygdegården skulle förläggas men Finjaförslaget vann.

År 1938 uppfördes byggnaden som kostade 21000 kr.Förutom en stor och en mindre samlingssal fanns där även kök och vaktmästarbostad.

Under åren 1992-1993 gjordes en omfattande om- och tillbyggnad med nytt kök, nya handikappanpassade toaletter, ny entré och foajé.

Bygdegården är fortfarande en viktig samlingspunkt i bra skick och väl uthyrd.
Anette Johnsson

Här kan du boka Finja bygdegård  

Se även Foto från Finja

Tillbaka till Föreningsliv/fritid

Finja socken sparbank

Finja socken sparbank startade sin verksamhet år 1873. Expeditionen fanns i det gamla kommunalrummet i kyrkbyn,  före detta Finja församlingshem. På öppningsdagen sattes det in 1 183,43 riksdaler riksmynt i 62 poster och tre lån på tillsammans 340 riksdaler riksmynt utlämnades.

Redan från början var det först och främst säkerheten som gällde. Smeden Nils Lundström i Finja fick i uppdrag att tillverka en kassakista, som kostade 75 riksdaler. År 1943 flyttade expeditionen till Tyringe, men behöll ändå det gamla namnet. Matteröds och Finja sockens sparbank gick ihop till Tyringe sparbank i september 1971.

Den 4 december 1969 öppnades ett nytt avdelningskontor i Finja. Kontoret fanns i Sune Jönssons nyrenoverade korsvirkesfastighet mitt emot skolan. I mars 1989 stängdes banken för gott, troligen på grund av för liten omsättning och av säkerhetsrisker.
Anette Johnsson

Tillbaka