Finja scoutkår etablerades den 27 november 1963 under ett möte i Finja skola och startade sin ungdomsverksamhet våren 1964. Finja scoutkår tillhörde Svenska scoutförbundet och lokalt Snapphane scoutdistrikt. Arne Nilsson valdes till ordförande 1963 och Berit Johnsson blev sekreterare Maj-Brith Adersjö var vice ordförande i samtliga år som kåren fanns till. Efter att ordförande Arne Nilsson avflyttat från Finja, blev Edvin Adersjö ordförande i två år, och Erik Lindgren till 1979, då kåren i Finja upphörde.
Distriktordförande i Snapphane scoutdistrikt Ejnar B Johansson, höll scoutinvigningen av ledarna i Finja kyrka våren 1964. De första åren bestod avdelningarna av blåvingar där Berit Johnsson och Maja Ågren var ledare. Pojkarnas avdelning Vargungar leddes av Inga-Maj och Kjell Hermansson. Maj-Brith Adersjö och Stina Johansson tog hand om flickscouterna och pojkscoutledare var Arne Nilsson tillsammans med Erik Pilemyr och Ebbe Ågren som också var kårkassör.
Det fanns också en avdelning seniorscouter, ledare för dessa var Stig och Doris Strömblad från Tormestorp. Avdelningsträffarna hölls i Finja församlingshem, vars uppvärmning var med kaminer, som sköttes av kominister Sven Lindberg. Totalt var cirka 85 barn och ungdomar verksamma i scouterna och 24 ledare och funktionärer. Man träffades en gång i veckan.
Sjövett i roddbåt
Ledarna åkte till distriktets kurser där de fick lära och praktisera mycket som de senare kunde använda i avdelningarna. Första hjälpen vid olycksfall, sjövett i roddbåt som Knut Turesson övade med barnen ute på sjön.
De äldre ungdomarna tränade för bland annat knivbevis, knopar och scoutlagen. Nils Ekholm från Klackfabriken tillverkade råmaterial till en trägris som sedan täljdes och slipades till en prydnadsgris. Det var en bra övning till knivbeviset. De yngre barnens träffar var mer leksamma.
Varje Valborgshelg drog alla avdelningarna till Dalleröd, de äldsta byggde vindskydd där de övernattade och lagade sin mat över öppen eld. De yngre bodde inomhus i bostaden på övervåningen. Där hade Elsie Svensson och Hanna Boström hand om mathållningen. Det tändes Majbål dit föräldrarna kom och deltog i sång och underhållning. Morgonsamlingen med psalmsång och andakt i backen. Under 1:a Maj ordnades olika lekar och tävlingar till exempel volleyboll .
Pingstläger på Ivön
Scouterna deltog varje år i distriktets Pingstläger på Ivön. Där byggdes lägerplatsen upp av scouterna för hygien och matlagning och tält restes för övernattning. Under Pingstdagen en stor tävling som kunde vara rolig men också ibland ganska knepig. Ett sommarläger var på Österlen, det kallades Havängslägret och var med flick- och pojkscouter samt seniorscouter.
Utflykter med övernattning var omtyckt. Bockeboda besöktes en höst där det tillverkades halmbockar. Där var också en spännande mörkertävling runt byggnaden. I trädgrenarna fick juniorscouterna leta upp olika saker såsom frukt och godis.
Efter ett antal år ändrade Scoutförbundet sin verksamhet, scoutgrupperna fick nya namn och flickor och pojkar var tillsammans i sina avdelningar. De yngsta blev Miniorscouter, 10-11 åringar blev juniorscouter, pojk och flick blev patrullscouter och de äldsta ungdomarna var som tidigare seniorscouter. Seniorledare var som tidigare Stig och Doris.
Patrullscouternas ledare blev då Inger och Leif Nilsson, Linnea Jönsson och Emil Sandström som bland annat höll i bågskytte.
Juniorscouternas ledare var Maj-Brith Adersjö Torsten Lundgren, Evy Söderling, Erik Lindgren, Gull-Britt Andersson och Einar Strömblad, Tormestorp. Inte alla på samma tid utan detta var under en 10-årsperiod.
På miniorscoutavdelning var det Alf Håkansson, Marianne Turesson och Barbro Westergren som var ledare, de fick hjälp av Marita Turesson och Eva Jönsson.
Ny avdelning på Backagården
En ny avdelning startades upp på Backagården 1972. Handikapscouternas ledare blev då Marianne Turesson, Hjördis Palmqvist, Annie Lundström och Margit Selander. Liksom de yngre scouterna hölls deras träffar oftast i Finja församlingshem som nu var tillbyggt och restaurerats. Handikappavdelningen bestod av tre patruller, Hjorten, Ugglan och Hackspetten. De har bland annat ritat av sina patrulldjur, ritat flaggor och lärt sig att dansa amerikansk folkdans.
Finja scoutungdomar har under åren samlat in pegar till olika ändamål. Bland annat såldes Barnens ljus, behållningen av denna gick huvudsakligen till handikappade barn. Påskris har tillverkats och sålts några år. Scouter har under en del år vårstädat Finja tätort, samt samlat in pengar till Fasteinsamlingen. Snöiga vintrar ordnade scouterna skidåkning med prov för Snöflingan. Rundan gick från skolan upp över Granehäll upp mot Backagården och tillbaka igen till skolans start. Den var för föräldrar och alla skolungdomar.
Fackeltåg till kyrkan
Juldagsmorgon fackeltåg till kyrkan och parad vid kyrkogången klockan 5:30. De samlades vid Eriks familj där alla fick mjölkchoklad och bullar innan de gick iväg med facklorna genom hela byn upp till kyrkan.
S:t Georgdagen, omkring 23 april, firades varje år i Finja kyrka, ofta med invigning av scouter och ledare. Vid dessa tillfällen var nästan hela kyrkan fylld av scouter och föräldrar. Många scoutföräldrar kom också till julfesten som oftast inleddes i Finja kyrka med en kort andakt.
Finja scoutkår fick ledarbrist och lades ner 1979. Scouterna överfördes till Hässleholm och Rikard Ågren följde med som ledare.
Maj-Brith Adersjö