Göinges isolering orsaken till motståndet – inte dansk nationalism!

För drygt fyra moderna svenska kvinnoliv sedan, utsattes Göinge för ett krigstrauma som kom att påverka befolkningens liv och mentala hälsa under generationer framåt. Förutom ohyggliga avrättningsmetoder våldtog den svenska krigsmakten kvinnor och flickor för att bryta ner motståndet mot Karl den XI:s styre.

Det sexuella våldet var inte unikt för det Skånska kriget mellan 1675 och 1679. I de flesta krig har krigförande parter tillämpat sexuellt våld som en krigsstrategi. Hur väl det lyckades i Göinge återstår för historiker att utreda. Men att det bidrog till att försvaga folkets motstånd kan vi utgå från.

Vad låg bakom motståndet mot det svenska styret i den skånska skogsbygden?
En förklaring kan vara att övergreppen mot civilbefolkningen, som Sverige hade utsatt Skåne för vid ett flertal tillfällen, var kontraproduktiv. Gjorde en redan hatisk befolkning än mer hatisk. Men det är bara en delförklaring, krig brukar medföra övergrepp mot civila utan att det per automatik leder till ett ökat organiserat motstånd.

Kombinationen dansk nationalism, svensk repression; kan den förklara varför skogarna fylldes av folk från bland annat Röke, Hörja, Matteröd, Tyringe, Finja, Stoby, Vittsjö och Kristianstad för att bekämpa svensken? Riskerade friskyttarna, som dödade svenska soldater på Finjasjöns is i februari 1677, sina liv uppeldade av dansk nationalism?

Det är tveksamt. Känslan för nationen var inte etablerad i Göinges isolerade byar på 1670 talet. Det var först efter franska revolutionen, napoleonkrigen och 1800-talets konservatism, som nationalismen blev ett begrepp i de djupare samhällsskikten. Innan dess var man undantagslöst skyldig att åtlyda den av Gud utsedda överheten. Att trotsa kungen var att trotsa Gud.

Upproren mot de feodala förhållandena i Europa var frekventa under medeltiden. Bönder protesterade mot tunga skatter, oavlönade dagsverken på godsen och utskrivningar till vansinniga krig. Reformatorn Martin Luther bistod överheten med en teologi som legitimerade massakrer på opponerande bönder mot guds stiftade ordning: Ty den hand som för och svingar ett sådant svärd, är sålunda icke människors, utan guds hand. Och icke människan, utan Gud, steglar, halshugger, dödar och krigar.

Upproret i Skåne och Göinge under 1600-talet var en sen fortsättning på de europeiska bondeupproren. I hundratals år hade byarna i Göinge levt isolerade med liten kontakt med Köpenhamn. De slapp dryga skatter, dagsverken på godsen och utskrivningar till en säker död i dåraktiga krig. Eftersom Danmark kontrollerade den mycket vinstgivande Öresundstrafiken, hade de inte samma behov som Sverige att beskatta allmogen in på bara benen.

Livet i byarna bestämdes utifrån en egen beslutad byordning. De valde exempelvis sin präst själva. På bystämmor diskuterade och tog männen beslut i gemensamma angelägenheter, i byöverskridande på sockenstämmor. Om en gård drabbades av sjukdom utförde byinnevånarna nödvändigt arbete utan krav på ersättning. Det gav en trygghet som bönderna i södra Skåne, av vilka många levde under godsens diktat, saknade.

Skogarnas självbestämmande överensstämde dåligt med de svenska stormaktsambitionerna när Skåne blev svenskt vid freden i Roskilde 1658. Nu krävde svensken dryga skatter och medverkan i krig där döden var given. Försvaret av byordningen och den svenska brutaliteten var förmodligen de viktigaste orsakerna till det folkliga motståndet. Inte en abstrakt dansk nationalism.

Livet i skogsbygden var trots bygemenskapen och självbestämmandet, ingen idyll. Inte ens i fredstid. I avsaknad av infrastruktur och en central administration var allmogen utsatt för naturens nycker som vi har svårt att föreställa oss idag. Den sociala kontrollen var stark, tvingade ut den som avvek från normen till ett ensamt och utsatt liv i skogen.

Att Sveriges gränser från Roskildefreden 1658 bekräftades vid 1679 års fred, berodde som alltid vid konflikter på de militära och politiska styrkeförhållandena.

Skogsfolkets kamp för att behålla sin version av guds ordning på jorden var dömd att misslyckas. Om inte Sverige hade brutet deras isolering med försvenskningen av Skåne hade danskarna gjort det allteftersom de hade utvecklat vägnätet och de civila myndigheternas och militärens inflytande också i de avlägsna delarna av landet.
Gay Glans

Tillbaka

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *