Om Ewa Reutersköld

Ett intressant Finja-dokument i korta drag som Ivar Johansson en gång redovisade.

Finja by ligger vackert vid sjöns norra sida. Danska kungarnas väg har sedan Hedenhös slingrat sig fram genom bebyggelsen. Kung Gustav VI Adolf tittade gärna in i kyrkan, där han tog del av det som plockats fram ur historien. Sedan stannar han till vid Åkermans gravställe, ty professor Jules Åkerman, Gustav V:s livläkare, hade växt upp i Finja. Not 1

 Flera andra dugliga män har anor från Finja. Vid en Nobelfest i Stockholm spelade Flottans musikkår en tonskapelse av Lars-Erik Larsson, Gustaf Svensson ledde ensemblen. Tonsättarens fader, Vilner Larsson, var son till skolläraren Bengt Larsson i Finja, och Gustaf Svensson hade sitt barndomshem i Öraholma. Professor Harry Stålfors, son till kantor Sven Larsson, och professor Gustaf Ising från Hörlinge talade vid samma festliga tillfälle. Då gick Finja-bornas tankar tillbaka några år i tiden undra på det! Not 2

En så förnämlig by har också haft dugliga kvinnor. Fröken Ewa Reuterskiöld på Svärtingstorp startade en söndagsskola 1866, då hon var 20 år. Not 3
Mycket motstånd måste övervinnas, om en sådan skola skulle komma i gång. Baptisterna hade försökt samla barnen och läsa bibeln för dem, men undervisningen förkastades av kyrkan. Not 4

 I slutet av 50-talet skickade domkapitlet en ung prästman till Finja för att stilla folkets oro. Pastor C. J. Ekelund gick ut i stugorna och talade med bönder och torpare, umgicks vänskapligt med dem och inbjöd dem till kyrkan. Då fylldes templet med människor. Många grät och bekände sina synder. Not 5

Ewa Reuterskiöld ivrade för barnens undervisning i kristendom. Då hon ville öppna en söndagsskola i Svärtingstorp, mötte hon inget motstånd från den nye prästen. Skolsalen blev dock stängd för henne, man kunde ju inte värma upp den på söndagarna. Förresten låg den intill kyrkogården och kyrkan, varför barnen kunde störa kyrkobesökarna. Fröken Reuterskiölds fader var inte särskilt angelägen att öppna sitt hem för smutsiga och trasiga ungar. Skolan fick hållas i köket och sommartid utomhus eller i någon ekonomibyggnad. Ibland lär överstelöjtnanten ha tröttnat på den störande invasionen om söndagarna. Not 6

Fröken Reuterskiöld övervann varje hinder och höll skolan i gång 1866-1873, sedan fick andra hjälpa till och överta ansvaret. Under dessa år konfirmerades 87 av de förutvarande eleverna. Lärarinnan hade dem alla upptecknade i sin bok. Tillsammans har hon bokfört 127 stycken.
Ekonomin försämrades på Svärtingstorp och då måste fröken Reuterskiöld söka få ett förvarvsarbete. Hon genomgick seminarieutbildning och blev folkskollärarinna i Malmö. Dåvarande kolleger som talade om att hon av dem titulerades »tant Ewa« och att hon var mycket verksam för missionen och en uppskattad gäst hos KFUM och KFUK. Not 7

 Fröken Reuterskiöld anställde Hilda Larsson, dotter till kantor Larsson i Finja, som husföreståndarinna. Hilda hade brodern Vilner i Åkarp, professor Lars Eric Larssons fader. Denne var köpman där, och han tillkallade en annan Finja-bo, fröken Hulda Paulsson som biträde. Hulda Paulsson blev också god vän med »tant Ewa«, och när fröken Paulsson öppnat affär i Finja fick hon besök av fröken Reuterskiöld. Not 8

Söndagsskolans minnesbok med Ewa Reuterskiölds anteckningar återbördades till Finja såsom vängåva åt Hulda Paulsson som nu i sin tur överlämnade den till Landsarkivet i Lund. Med tiden kommer boken att hållas tillgänglig. Not 9

Systrarna Paulsson i Finja förtjänar tacksamhet och aktning för att »hundraåringen« bevarats. Ewa Reuterskiöld har numrerat sina elever från 1-127. Som exempel på vad boken innehåller anföres här några utdrag:

  1. Bengta Persson började skolan strax efter dess öppnande – hushåller för sin broder i Hörja, enkeman – till Elias Olsson i Gunnarstorp – Hessleholm 1880
  2. Anna Olsson – Modern Baptist – började skolan i Februari 1866 – tjenar i Tysborg 1875 – Wanneberga 1880.
  3. Gunnild Andersson, Hörlinge – Småland hos Grefwe Wrangel – lära hushåll.
  4. Ewa Jönsson, Bommeryd, en flicka, som fått en christlig uppfostran ett gott utseende – bestämt och litet spotskt wäsende – till Måleböke.
  5. Bengt Mahlberg – till stor glädje – nu rädd för både Hemberg och mig – artillerist, heter Holmberg .
  6. Nils Nilsson, Öraholma – dödad af ett jordras i Jonas Nilssons mosse i Hörlinge. Gud vare hans själ nådig .
  7. Anders Hemberg – sedan 1868 min medhjälpare – troget och flitigt wid min sida – lärare. Not 10
  8. Johanna Johannes, som vi kallar henne – Olofs lär vara hennes namn – skolan 208 gånger – tjänar hos kantorn – mor Larsson nöjd med henne.
  9. Nilla Preutz – husar Nordström i Vankiva – gift 1875.
  10. Gustafva Strandberg – född 1855 – 27 gånger – tillhörde tattare slägt – tjenar i Engelholm – död 1880.
  11. Christina Larsson, Finja – tjenar hos Qwittberg 1872– gift med Anders Nilsson, Öraholma .
  12. Nils Larsson. Finja, född 1856 – nvkterhetslöfte 19/11 1871– i Winslöv hos kantor Åstrand–för att spela – småbarnslärare –73 – Wäxjö seminarium 27 aug. 1874.
  13. Elof Jonsson född 25/11 1855 – flitigaste skolbarn – slutade då han fyllt 20 år, urmakare i Alwestad.
  14. Otto Stjernquist, född 16/10 1857 – bäst begåfvad av mina skolbarn – har kondition på Wanås. Not 11
  15. Petronella Johansson – blind – olycka i hennes barndom – owanligt godt minne – med mor och syskon till Amerika – Minnesota.

Noter
1 Professor Jules Akerman född i Finja 1861, föräldrar Nils H. Åkerman (hade varit gästgivare i Tyringe som tredje i ordningen inom släkten) och Julia Dorotea Wiebe.

2 Bengt Larsson, född i Finja 1826, lärare i Finja 1848/49 till pensionsåldern. Bengts bror, Sven Larsson född 1825. var först lärare i Finja, sedan kantor. Deras fader, Lars Bengtsson, hade tjänat som klockarvikarie (substitut) i många år, utbildad skomakare. Sven Larssons son Fritz, född 1858, var gift med Dag Hammarskjölds faster, och Harry Larsson-Stålfors, född i Finja 1867, blev professor vid Veterinär-högskolan. Gustaf Ising, född i Hörlinge 1883, var professor vid Stockholms högskola.
Musikdirektör Gustav Svensson, född i Öraholma (fader Sven Svensson), började som trumslagare, var även tonsättare. De sista åren sysslade han med att utforska sin släkt och fann bland andra Måns Svensson i Torup (död 1689) och nämndeman Pehr Nilsson i Mjölmöllan (jfr VGh I. o. II) – Bengt Larssons son Vilner, född 1872 och hans hustru Lilly Wadner, skaffade sig affär i Åkarp. Deras son Lars-Erik Larsson är professor och director musices i Uppsala.

3 Ewa Charlotta Henrika är född i Skara 1846 och hennes syster Thomasine född i Lerdala 1857. Thomasine R. blev med tiden föreståndarinna för Södra Sveriges sjuksköterskeskola i Lund. Ewa utexaminerades vid seminariet i Kalmar 1878 och blev ordinarie folkskollärare i Malmö 1885.

4 Kyrkoherde O. S. Morin, född i Jämshög 1793 och installerad i Finja 1844, var rätt fientligt inställd till läseriet. vilket vunnit stor framgång i Finja, Hörja med flera socknar.

5 Det framgår tydligt av domkapitlets handlingar, att C. J . Ekelund fått i uppdrag att umgås på ett vänligt sätt med sina församlingsbor och han skulle även besöka kringliggande orter och tala med dem, som tänkte låta »döpa om sig« . Han har skrivit rapporter om sina åtgärder. När pastor Ekelund förrättade mässan brukade Finja kyrka bli fullsatt och många kom från andra socknar (Ekelund, född i Jämshög 1831, tjänade i Finja cirka 1859-1872).

6 Överstelöjtnant C. C. O. Reuterskiöld. född i Stockholm 1810 och hans maka Jeanette Charlotte Stjerncrona född i Stockholm 1819.

7 Enligt uppgifter av äldre Malmölärare.

8 Hulda Paulsson, född i Finja 1884. »Tant Ewas« besök kan ha ägt rum 1915.

9 Så snart den blivit registrerad och granskad.

10 Anders Hemberg. född i Finja 1852. Först småskollärare Finja (ambulerande) från 1877/78 folkskollärare i Tvärskog död 1906.

11 Otto Stjernquist blev kyrkoherde i Önnestad. Han var född i Brönnestad 1857 och kom med föräldrar och syskon till Finja vid mitten av 1860-talet.

Tillbaka

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *