Hågkomster och minnen från Norden till Hörlinge

Hans Adamsson har i skriften  »Hågkomsten och minnen från Norden till Hörlinge« skrivit ner sina memoarer från sitt liv, skriven sommaren 2002. »Ett foto från ungefär 1920 sätter igång fantasin om vad man upplevt tillsammans med Hässleholm av utveckling. Hässleholm som bara var en hållplats för järnväg vid korsningen med vägsträckan Finja-Röinge«.

Vi har fått ta del av skriften och valt ut delar som handlar om Finja.

Hans Adamssons Hågkomster och minnen från Norden till Hörlinge

Tillbaka

Minnesanteckningar från mötet 20180819

  • Johan Sandell- Föreningsledare (Kontakta Peppe eller Kjell om de fått ihop något material om föreningslivet.)
  • Finja Schack klubb (Vet Benna något?)
  • Vilka har varit postmästare i Finja socken? Det ska ha funnits en i varje by.
  • Familjen Morin blev drabbat av spanska sjukan, några vuxna och ett barn blev drabbat.
  • Det finns en lista på vilka som dött i spanska sjukan i Finja socken som Jane Lundkvist har forskat fram och skrivit ihop. Eventuellt att det även finns en lista från medicinalstyrelsen med en provinsiell årsberättelse i Lund på arkivet.
  • Vill man läsa en liten anekdot om spanska sjukan så finns det en i Möllerödsboken.
  • I sparbankens bok om Finja så finns det en berättelse om tattare i byn. En person, Björk, ska ha varit en tattare som bodde vid stationssamhället, eventuellt vid Kaféet (Bengtssons).

Även en eventuell tattarfamilj i Granbo vid församlingshemmet (eventuellt på 60 talet) prästgården satte upp plank mellan prästgården och tattarna. Finns det någon som har lust att kolla upp detta så hade det varit kul att få med lite tattarhistoria.

  • Under svältdepressionen på mitten av 1800 talet klarade sig Finjafolket väl med jordbruk och tillgång till fisket. Många hade även en hushållsgris som matades med diverse matrester för att sedan slaktas till vintern för att bli mat till familjen. Ute på landsbygden hade de flesta bättre hälsa än de som bodde inne i staden. De åt nyttigare och hade bra tillgång till mat.
  • Ransonering på bensin under 1960 talet. Någon som har något att berätta som ni minns?
  • Stålfarfar besökte Stormslycka (dansbanan). År 1962-63 fanns det dansbana och kafé, även en minigolfbana och pilkastning fanns där. Någon som har minnen?
  • Badplatsen grävdes även upp för båthamn och badhopptorn. Båthamnen ligger som en kanal bredvid badplatsen som är formad som en bassäng. Det var Marocko Jönsson som lånade maskiner på P2 för att gräva ur badplatsen. Han var den drivande och kom med många påhittiga ideér. Han byggde även en bassäng av trä i bassängen. Konstruktionen höll inte så länge och revs. Simskolan använde inte denna badplats utan den som låg närmare Mjölkalånga.

Någon som har minnen att dela med sig?

Ett minne från badplatsen är att vårdhemmet på Backagården körde ner till badplatsen med traktor och släp på sommaren för att vårdtagarna skulle få tvätta sig och deras kläder.

Ett annat minne från badplatsen: När det blev dy och dynga i bassängen så hoppade Finjapågarna från första nivån på trätrampolinen för de visste vad som hände om man hoppade från högre höjder. Men för att skoja till det så lurade de Tyringepågarna som kom på besök att hoppa från trean för att fastna i dyn och dyngan.

Så småningom fick man inte längre hoppa från hopptornet då det kastades en massa cyklar och skräp i sjön som man kunde skada sig på. Hade man badat flera dagar i rad så fick man utslag på kroppen. Detta på grund av tvättmedlets införande?

  • Finja gatubelysningsförening satte upp belysning i byn. Marocko Jönsson bildade den föreningen samt en vägförening. Gösta Ohlsson (med den vita PV:n som bodde uppe vid Backagården) åkte runt och lagade hål i vägen med asfalt i bagageluckan.
  • Lill-Axel hängde nykeln och stack från gården i Öraholma. Han ägde många fastigheter och var en rik man. Han kunde inte reda ut allt jobb utan stack istället ifrån gården och flyttade någon annanstans. Olof ? hängde sig i stallet. Han blev beskylld för att ha mördat en flicka som hette Lovisa som eventuellt bodde i Uneborg?). Lovisa försvann och det blev fullt polispådrag. Under polissöket gick polishunden direkt fram till Olof och luktade på honom, som därmed blev beskylld för mord … oskyldig??

Någon kanske kan fylla i eller redigera vissa delar av berättelserna. Skriv i så fall in till oss på finjasocken.se. Dit skickar ni även era minnen.

Diana, Arne och Leif

Göinges isolering orsaken till motståndet – inte dansk nationalism!

För drygt fyra moderna svenska kvinnoliv sedan, utsattes Göinge för ett krigstrauma som kom att påverka befolkningens liv och mentala hälsa under generationer framåt. Förutom ohyggliga avrättningsmetoder våldtog den svenska krigsmakten kvinnor och flickor för att bryta ner motståndet mot Karl den XI:s styre.

Det sexuella våldet var inte unikt för det Skånska kriget mellan 1675 och 1679. I de flesta krig har krigförande parter tillämpat sexuellt våld som en krigsstrategi. Hur väl det lyckades i Göinge återstår för historiker att utreda. Men att det bidrog till att försvaga folkets motstånd kan vi utgå från.

Vad låg bakom motståndet mot det svenska styret i den skånska skogsbygden?
En förklaring kan vara att övergreppen mot civilbefolkningen, som Sverige hade utsatt Skåne för vid ett flertal tillfällen, var kontraproduktiv. Gjorde en redan hatisk befolkning än mer hatisk. Men det är bara en delförklaring, krig brukar medföra övergrepp mot civila utan att det per automatik leder till ett ökat organiserat motstånd.

Kombinationen dansk nationalism, svensk repression; kan den förklara varför skogarna fylldes av folk från bland annat Röke, Hörja, Matteröd, Tyringe, Finja, Stoby, Vittsjö och Kristianstad för att bekämpa svensken? Riskerade friskyttarna, som dödade svenska soldater på Finjasjöns is i februari 1677, sina liv uppeldade av dansk nationalism?

Det är tveksamt. Känslan för nationen var inte etablerad i Göinges isolerade byar på 1670 talet. Det var först efter franska revolutionen, napoleonkrigen och 1800-talets konservatism, som nationalismen blev ett begrepp i de djupare samhällsskikten. Innan dess var man undantagslöst skyldig att åtlyda den av Gud utsedda överheten. Att trotsa kungen var att trotsa Gud.

Upproren mot de feodala förhållandena i Europa var frekventa under medeltiden. Bönder protesterade mot tunga skatter, oavlönade dagsverken på godsen och utskrivningar till vansinniga krig. Reformatorn Martin Luther bistod överheten med en teologi som legitimerade massakrer på opponerande bönder mot guds stiftade ordning: Ty den hand som för och svingar ett sådant svärd, är sålunda icke människors, utan guds hand. Och icke människan, utan Gud, steglar, halshugger, dödar och krigar.

Upproret i Skåne och Göinge under 1600-talet var en sen fortsättning på de europeiska bondeupproren. I hundratals år hade byarna i Göinge levt isolerade med liten kontakt med Köpenhamn. De slapp dryga skatter, dagsverken på godsen och utskrivningar till en säker död i dåraktiga krig. Eftersom Danmark kontrollerade den mycket vinstgivande Öresundstrafiken, hade de inte samma behov som Sverige att beskatta allmogen in på bara benen.

Livet i byarna bestämdes utifrån en egen beslutad byordning. De valde exempelvis sin präst själva. På bystämmor diskuterade och tog männen beslut i gemensamma angelägenheter, i byöverskridande på sockenstämmor. Om en gård drabbades av sjukdom utförde byinnevånarna nödvändigt arbete utan krav på ersättning. Det gav en trygghet som bönderna i södra Skåne, av vilka många levde under godsens diktat, saknade.

Skogarnas självbestämmande överensstämde dåligt med de svenska stormaktsambitionerna när Skåne blev svenskt vid freden i Roskilde 1658. Nu krävde svensken dryga skatter och medverkan i krig där döden var given. Försvaret av byordningen och den svenska brutaliteten var förmodligen de viktigaste orsakerna till det folkliga motståndet. Inte en abstrakt dansk nationalism.

Livet i skogsbygden var trots bygemenskapen och självbestämmandet, ingen idyll. Inte ens i fredstid. I avsaknad av infrastruktur och en central administration var allmogen utsatt för naturens nycker som vi har svårt att föreställa oss idag. Den sociala kontrollen var stark, tvingade ut den som avvek från normen till ett ensamt och utsatt liv i skogen.

Att Sveriges gränser från Roskildefreden 1658 bekräftades vid 1679 års fred, berodde som alltid vid konflikter på de militära och politiska styrkeförhållandena.

Skogsfolkets kamp för att behålla sin version av guds ordning på jorden var dömd att misslyckas. Om inte Sverige hade brutet deras isolering med försvenskningen av Skåne hade danskarna gjort det allteftersom de hade utvecklat vägnätet och de civila myndigheternas och militärens inflytande också i de avlägsna delarna av landet.
Gay Glans

Tillbaka

Finja bygdegård 80 år

En hyllningsvisa till Finja Bygdegård och till den 80 åren
Melodi: Lite grann från ovan

Det började för många herrans år se´n
när ungdomarna ville ha nå´t kul
och träffas lite mer organiserat
och inte bara smyga bak nå´t skjul.

Man startade en insamling av medel
En andel kosta 10 kronor jämt
Fjortonhundrafemti spänn, tomtens värde håller än
Pengar fanns ju uti kassan enligt ovan.

Nittonhundratrettioåtta stod det färdigt
en Bygdegård Per Nilsson hade byggt.
Här kunde man nu samlas för att dansa
och läsa, bada varmt, det kändes tryggt.

I denna byggnad har vi många minnen
men mycket har förändrats sedan start
Större kök det har vi nu och Maggan hon har blivit fru
och i köket kan hon inte kallas ovan

Här har vi spelat bridge och ”riktig” bingo
och tränat oss i allehanda dans
Ibland man matt har blivit när man ”schackat”
Teater och musik har fått en chans.

Ett antal värdpar haver ju passerat
och styrelser har även bytats ut
Man har spikat, lagat golv, inte lagt sig innan tolv
På vår bygdegård så får man ej va´ ovan.

Vi loppis haft och träff för veteraner
och julmarknad med äkta tomtefar
Med minnesstunder minnas våra kära
som hos oss inte längre finnes kvar

Föredrag och cirklar har av-verkats
och möten mellan vänner här har skett.
Så att bygget kom igång är ju självklart värt en sång
och ett tack till de som numera finns ovan.
Arne Larsson

Tillbaka

Ännu ett flygfoto över Finja

Bilden är ett flygfoto taget ovanifrån typ Ekvägen mot gamla affäre, skolan syns i nedre delen av bilden. Observera hur skolgården såg ut. Korsningen Öraholmavägen/Prästvägen syns till höger. Längre upp på Öraholmavägen syns Brandstationen? Eller är det Fryshuset?
När kan bilden vara tagen? Gregers och Per Halls hus är fortfarande inte byggda.
Diana Drougge 


Tillbaka 

Finja kommunfullmäktige den 10/9 1948.

Protokoll, hållit vid sammanträde med Finja kommunfullmäktige den 10 sept. 1948.
Samtliga ledamöter voro närvarande utom herr Valfrid Björk och fru Ella Olsson.

44.
Att jämte ordföranden justera protokollet utsågos herrar: Bonde Ljungdahl och Valde Persson.

50.
För att erhålla lämpligare gränser för tvenne tomter, avstyckade från Finja 415, hade kommunalnämnden föreslagit att fullmäktige måtte besluta att från fastigheten Finja 722, ägare Karl Bengtsson och hans hustru, inköpa ett område om c:a 700 m2. Priset utgjorde kronor 1:50 pr m2. Beredningsutskottet som inhämtat att ifrågavarande markområde innehölle i areal 716 m2 föreslog, att fullmäktige måtte besluta inköpa området i fråga till ett pris av kronor 1064:- och att fullmäktige måtte besluta att anvisa medel för ändamålet ur posten oförutsedde utgifter i 1948 års stat. Kommunalfullmäktige beslöto enhälligt att av makarna Karl och Hanna Bengtsson inköpa ifrågavarande markområde, avstyckat från Finja 722, och avsett att sammanslås med område, avstyckat från Finja 41; för ett pris av kronor 1064:-. Kommunalfullmäktige uppdrogo åt lantbrukaren William Petersson att för kommunens räkning underteckna köp om ifrågavarande fastigheter.

51.
Förelåg länsstyrelsens resolution med anmodan om kommunalfullmäktiges yttrande betr. vatten- och avloppsfrågan i område vid Finja stationssamhälle. Kommunalnämnden med instämmande av beredningsutskottet hade gjort följande förslag till yttrande:
Fullmäktige som tagit del av samtliga handlingar i ärendet har tidigare vid sammanträde den 23 april 1948 fattat beslut uppdraga åt kommunalnämnden att träffa avtal med ingenjörsfirman Kjessler & Mannerstråle att uppgöra ifrågavarande planer.

Kommunalnämnden har nu meddelat att kontrakt med firman har upprättats och arbete har redan igångsatts. Först sedan planerna av vederbörande myndigheter och kostnadsberäkningar verkställts samt utredningar gjorts huruvida statsbidrag kan utgå och i vilken omfattning kan fullmäktige taga ställning till en fortsatt ekonomisk medverkan från kommunens sida.

Fullmäktige beslöto enhälligt att taga kommunalnämndens förslag till yttrande som sitt.

52.
Finja gatubelysningsförening hade hos fullmäktige anhållit att fullmäktige måtte besluta teckna tio stycken andelar å 100 kronor i Finja gatubelysningsförening, vilka skulle gälla för kommunens fastigheter, kommunalrum, brandstation och smedja.

Dessutom hade gatubelysningsföreningen hos Finja folksskolestyrelse anhållit att styrelsen för Finja skolors räkning måtte teckna sex andelar i föreningen. Kommunalnämnden hade föreslagit att fullmäktige måtte besluta teckna tolv andelar å 100 kronor fördelat för Finja skolor sex, för kommunalhuset, brandstationen och för fastigheten Finja 412 vardera två andelar. Vidare föreslog nämnden att kronor 1.200:- för ändamålet anvisas ur poeten oförutsedda behov i 1948 års stat. Beredningsutskottet yrkade enhälligt bifall till kommunalnämndens förslag. Kommunalfullmäktige beslöto enhälligt bifalla kommunalnämndens av beredningsutskottet tillstyrkta förslag och beslöt att gäldande av tecknade andelar ur posten oförutsedda utgifter i 1948 års stat anvisa kronor 1.200:-.

53.
Finja gatubelysningsförening hade anhållit att kommunalfullmäktige måtte besluta utse en styrelseledamot jämte suppleant samt en revisor jämte suppleant i Finja gatubelysningsförening. Kommunalnämnden hade med instämmande av beredningsutskottet föreslagit att fullmäktige måtte besluta att endast utse revisor jämte suppleant i föreningen. Sedan fullmäktige diskuterat ärendet och diskussionen förklarad avslutad framställdes proposition å förslagen då votering begärdes och verkställdes.

Följande voteringsproposition fastställdes: Den som röstar för att fullmäktige endast utser revisor jämte suppleant i Finja gatubelysningsförening röstar ja, den det icke vill röstar nej Vinner nej har fullmäktige beslutat att utse såväl styrelseledamot som revisor jämte suppleanter för dem i Finja gatubelysningsförening. Med 20 röster mot 3 beslöto fullmäktige att endast utse revisor jämte suppleant i nämnda förening.

54.
Brandstyrelsen hade hos kommunalfullmäktige anhållit att fullmäktige måtte besluta inköpa en brandbil med utrustning att användas för brandväsendet i Finja. Kostnaderna härför skulle utgöra 21.234:- kronor. Brandstyrelsen hemställde att fullmäktige måtte ställa i 1948 års stat upptagna 5.000:- kronor till förfogande samt anvisa 5.000:- kronor av befintliga medel samt resterande kronor 11.234:- att upptagas i staten för år 1949.

Kommunalnämnden hade yrkat bifall till brandstyrelsens förslag 1949 års stat. Dessutom föreslog kommunalnämnden att fullmäktige måtte besluta uppdraga åt brandstyrelsen att avgöra var en ny utryckningsvagn lämpligen bör placeras. Det bör icke uteslutas utan densamma kan placeras i Tyringe brandstation.

Beredningsutskottet hemställde: att fullmäktige måtte ställa i 1948 års stat reserverade medel 5.000:- kronor till brandstyrelsens förfogande, att ur posten oförutsedda utgifter i 1948 års stat anvisa kronor 3.500:-, att dessa båda belopp ställas till brandstyrelsens förfogande för inköp av lämpligt bilschassits till en utryckningsvagn för brandväsendet, att brandstyrelsen få i uppdrag att ytterligare utreda bilschassits utrustning samt att denna utredning måtte företagas så snabbt att eventuellt behövliga medel kunna upptagas i 1949 åra stat. Sedan handlingarna i ärendet föredragits beslöto fullmäktige enhälligt i enlighet med beredningsutskottets förslag, dock bör utredningen ske i samråd med brandstyrelsen i Tyringe municipalsamhälle.

59.
Till revisor i Finja gatubelysningsförening valde fullmäktige lantbrukaren William Petersson med linjearbetaren Nils Larsson som suppleant.

60.
Härmed förklarades sammanträdet avslutat med tillkännagivande att protokollet justerades å kommunalkontoret i Tyringe tisdagen den 14 sept. kl. 17.

Dag som ovan

Justeras.

ordförande

 

Tillbaka

 

Protokoll Finja byggnadsnämnd 1947

Protokoll i original, under kommer en renskrivning.

 

Protokoll hållit vid sammanträde Med Finja byggnadsnämnd den 24 okt. 1947.

Närvarande voro hrr ordföranden William Petersson, v. ordf. Gerhard Jeppsson, ledamöterna Ored Caiberth, Gustav Lövgren och Nils Bengtsson samt undertecknad sekr.

26.
Föredrogos följande ansökningar om byggnadslov för uppförande av bostadshus å avstyckningar från fastigheten Pinja 4 1:

Johan B. Granstedt, Hässleholm, Nils Lovén, Hässleholm, Sven Jönsson Hässleholm, Ivar Sjöberg, Hässleholm, Folke Nordström, Hässleholm,

Sven Andersson, Hässleholm, N.E. Sandström, Hässleholm, Karl Uno Svahn, Hässleholm, Hilbert Sjöström, Hässleholm, Erik Magnusson, Hässleholm, Elon Hallberg, Hässleholm, N.G. Nordström, Hässleholm,

Gunnar Larsson, Hässleholm, Carl Johansson, Hässleholm, Malte Andersson, Hässleholm, Malte Larsson, Hässleholm och Hugo Lecander, Hässleholm.

Nämnden beslöt bevilja samtliga ansökningar i enlighet med inlämnade ritningar och arbetsbeskrivning.

27.
Hrr Bertil Hörberg hade anhållit om tillstånd för uppförande av tillbyggnad å sin fastighet Mölleröd 1 4. Nämnden beslöt bevilja byggnadslov under förutsättning att hela huset kommer att reverteras.

28.
Herr Sune Ragnar André Karlsson hade anhållit att få tillstånd att å Öraholamaden l 5 uppföra en s.k. sommarstuga. Nämnden hade stora betänkligheter för beviljandet av detta tillstånd, men på grund av tomtens läge ansåg sig nämnden att den i detta fall kunde bevilja ansökan.

29.
Herr Evert Persson hade anhållit om byggnadslov för uppförande av bostadshus å avstyckning från fastigheten Finja 41. Nämnden beslöt bevilja byggnadslov i enlighet med inlämnade ritningar och byggnadsbeskrivning.

30.
Att jämte ordföranden justera protokollet utsågos ledamöterna Gerhard Jeppsson och Nils Bengtsson.

Tillbaka