Skoluppsats 1997 Anette Johnsson

INLEDNING
Finja är en liten by med cirka 700 invånare, 5 km från Hässleholm. Finja är upp-delad i två delar, kyrkbyn och samhället närmare järnvägen. Här bor några lantbrukare, men mest barnfamiljer och pensionärer.

BAKGRUND OCH SYFTE
Genom att ta reda på mer om min hembygd får jag mer förståelse varför byn ser ut som den gör idag. Det är roligt för min egen och familjs skull att veta var jag kommer ifrån, men även för att kunna delge andra som är intresserade.

Under 1940-50-talen flyttade många till bland annat Finja när regementen i Hässleholm byggdes ut. Det var då som mina farföräldrar flyttade hit från Helsingborg. De byggde ett hus i Finja, där nu även deras barnbarn har växt upp. Varje litet ortsnamn har en egen historia bakom sig, vad gäller människor, hus, natur. Jag ska nu berätta lite kortfattat om min hembygd Finja.

Utdrag ur Geografiskt-statiskt Handlexikon öfver Sverige af C.M.Rosenberg, Stockholm 1882:
Finja Socken i V. Göinge härad, Kristianstad län, norr och väster om Finjasjön, som genom ett kort vattendrag förenas med Almaån i socknens östra del. Jernvegen Helsingborg-Hessleholm löper genom hela socknen och har stationerna Tyringe i väster och Finja i öster, båda derjemte post och telegraf-stationer. I södra delen stryker en betydlig ås, för öfrigt ärsocknen temligen jemn, än ljungbackar. skog, mosse, än odlade fält. Ett par brännerier förekomma. Sockensparbank. 2 skolhus. Socknen bildar med annexet Hörja ett regalt pastorat af 3 kl. i Lunds stift.

HISTORIA
Bland de första människorna som var ute på jaktmarker kom några till Finjasjön. De hittade där en lämplig bosättningsplats, sjö med fisk och skogar med mycket villebråd. En av de stora boplatserna fanns några hundra meter norr om Finja kyrka. (Strandlinjen var då betydligt högre än idag.) Denna är störst av de 19 stycken boplatserna runt Finjasjön. Här har gjorts över 3000 fynd av yxor, pilar, knivar och skrapor. Boplatsen är 9000 år gammal. Här lär människor ha levt under åren 7000-4000 f.Kr. Man har på många platser hittat ben efter både tama och vilda djur.

Hasselnötter verkar ha varit populära p. g.a. alla nötskal. Maten har även innehållit sädeskorn och torkade vildäpple. Forntidsgravar visar att de döda fick med sig kläder, husgeråd och vapen till ett liv efter detta. Bilder genom ristningar på hällar och i grottor berättar för dem viktiga händelser både i fred och krig.

Tydligen var får, getter och hundar de första djuren i hushållen. Bostaden var en manshög hydda med en stomme av trädstammar hopflätade med kvistar och översmetad med lera, det hela täcktes med grästorv. För att komma in i hyddan kröp man genom en övertäckt gång, som skulle ge skydd mot kyla och överfall. Det har gjorts flera fynd vid boplatserna som visar hur människorna levde. De använde eld eftersom där fanns eldhärdar. Lerskärvor visar att kokkärl var gjorda av lera. Finja är troligen Sveriges äldsta boplats. På Möllerödsfältet har man hittat en 13 000 år gammal flintspets, en så kallad krumborr. Arkeologer hittade där sju pilspetsar och tre flintskrapor. Boplatsen var nog en kortvarig jaktstation. Man vet inte när bosättningen satte igång ordentligt i Finja. Det har funnits en kristen församling sedan 1200-talet.

Finja by har åren 1703 och 1769 nästan fullständigt brunnit ner. Många av gårdarna brändes ner redan 1677, av fältherrarna Hummerhjelm och Ascheberg. Vid denna tiden sägs det också att byn var ett tillhåll för snapphanare. I böljan av 1600-talet härjades Finja aven pest. Pesten tog de flesta av socknens då ca 550 invånare. Under 1600-och 1700-talen, och delvis 1800-talet, var det nödår i Finja. Det fanns föräldrar som rymde från sina barn för att slippa se deras hemska lidanden. I de allra äldsta skrifterna kallades Finja Föhnie sedan Fenie, under 1700-talet Finnie och idag Finja. Var kommer då namnet Finja ifrån? Någon påstår att det kommer av Fönia eller fön som betyder vacker trakt. Det troliga är att det kommer från fen som betyder mosse.

HANDEL OCH HANTVERK
Befolkningen kunde inte enbart livnära sig på marken, utan fick ha en binäring i form av handel och hantverk. I Finja fanns det många hantverkare. De kunde t.ex. vara smed, skomakare, skräddare eller timmerman. En av de gamla Yrkesmännen var ”Provinsialhuggare” Johan Ullberg. Han hade sin verkstad i Finja by och var en av Skånes främste träsnidare under 1700-talet.

Omkring år 1875 öppnades en lanthandel i Finja samhälle. Affären hette ”Klockareboden” och där såldes även damhattar. En polsk affärsman grundade år 1905 en affär intill Finja station. Vid sekelskiftet fanns det fortfarande kvar två handelsbutiker i kyrkbyn. Lantbrukare August Åkerberg öppnade år 1907 en ny affär i Finja. Idag finns endast Finja lanthandel kvar i byn.

BACKAGÅRDEN
En stor gedigen tegelbyggnad byggdes åren 1908-1909 till Finjas fattighus och ålderdomshem. År 1928 såldes stället till Nils Svensson som på sitt lantbruk hade ett vårdhem för mentalt efterblivna. Landstinget övertog vårdanstalten år 1945. I böljan av 1990-talet var lokaler uthyrda som flyktingförläggning. Idag är vårdhemmet helt nerlagt. Omsorgstagarna har flyttat till eget boende i grupp-bostäder. Istället finns här nu Finjabacken, en konferensanläggning med vandrarhem och restaurang.

FINJA KYRKA
Finja kyrka byggdes under 1130-talet och har kalkmålningar från år 1137. Folk-traditionen berättar att man en gång i tiden höll på att uppföra ett gudshus på höjden vid Soterör (en gammal hednisk offerplats). Det man byggt om dagen rev onda makter ner om natten. I daggryningen fann man ett påbörjat kyrkobygge där idag kyrkan ligger. Från början hade kyrkan inget tom utan troligtvis en klockstapel. Tornet är från 1200-talet och är, precis som kyrkobyggnaden, uppförd av gråstenskvadrar med blindnischprydda trappgavlar. Det fick säkert tjäna som försvarsanordningar under striderna i mitten av 1400-talet.) Det finns två årtal på tornet. Ar 1664, då byggnaden restaurerades. Ar 1805, då uppfördes söderskeppet. Söderskeppet har lokaler för vissa arkivhandlingar, förrådsrum, orgelläktare. Det hänger två klockor i tornet (den stora gjuten år 1738 och den lilla omgjuten år 1847). Tak och kor är ombyggda. Från början var det halm på taket sedan spån, skiffer och idag koppar. Bland kyrkans inventarier finns dopfunten från 1100-talet och ett dopfat i mässing från 1500-talet. Altaruppsatsen och predikostolen är från 1529. De gamla kalkmålningarna knackades fram på 1930-talet. Den senaste stora restaureringen gjordes åren 1969 och 1970. Kyrkogården är omgiven aven ringmur och uppförd av gråsten. Den har utvidgats två gånger, åren 1882 och 1902. Idag finns ytterliggare en kyrkogård i byn och en minneslund vid kyrkan. I kyrkans regi finns bl.a. syförening, barntimmar och tre körer (barn-,ungdoms- och kyrkokören). De håller oftast till i församlingshemmet, snett emot kyrkan.

FINJA ARBETAREKOMMUN
Finja Arbetarekommun bildades den 20 maj 1942 i Finja bygdegård. Trots inkallelser inför det pågående världskriget gick verksamheten framåt och man arbetade för ett bättre samhälle. Årsberättelser och protokoll talar om en god verksamhet med propagandamöten, film och valarbete. Finja samhälle växte fort. Finja Arbetarekommun hjälpte till att lösa frågor kring bebyggelsen, t.ex. avlopp, gator och belysning. Arbetarekommunens medlemmar ökade. Studieverksamheten kom igång med cirklar i t.ex. Svensk socialpolitik, engelska, matematik och trädgårdsteknik. År 1951 fick Finja gamla kommun bilda kärnan i Tyringe nya storkommun. Efter kommunsammanslagningen år 1973 tillhör Finja Hässleholms kommun.

JÄRNVÄGEN OCH POSTEN
Den 14 februari 1873 sätts arbetet med järnvägsbygget mellan Helsingborg och Hässleholm igång. Den 17 mars 1875 kommer invigningståget och Finja har fått en egen tågstation. De som arbetade på stationen i Finja sålde inte bara tågbiljetter, de fungerade även som postexpeditörer. Tyvärr slutade tågen att stanna i Finja år 1965. Åtta år senare lades även postkontoret ner eftersom stationshuset skulle rivas. Den 27 mars 1985 öppnades en ny post i Finja invid lanthandeln. Idag är den nerlagd och istället har affären hand om paketservicen.

SKOLAN I FINJA
Undervisningens resultat för Finnie år 1687. 5 barn kunna skriva och läsa skrift. 25 barn kunna läsa i bok. 56 barn kunna läsa utantill deras kristendomslära Allmogeskolan: Finja anställde en permitterad militär (Sjögren) som skolmästare mitten av 1700-talet. Han erhöll veckolön av dem som ”hade barn hos honom”. Folkskolan: Ar 1818 anställde finjaborna sockenskräddaren Jöns Tufvesson Isbergsom skolmästare. Han bodde i ett eget hus i Finja, där barnen kunde samlas till läsövningar. Ett äldre boningshus från Mjölkalånga bildade stommen till Finja skolhus, ca år 1840. Salen skulle ge utrymme för växelundervisning åt 80 barn, ”emedan flera barn icke kunna antagas på en gång besöka skolan”. I mitten av 1950-talet byggdes en ny skolbyggnad vid sidan av den gamla. Den gamla folkskolan användes som slöjdsal och sal åt klass 1-2. Skolan fick ny utbyggnad med klassrum, bibliotek och gymnastiksal år 1989. Idag är gamla småskolan och gymnastiksalen omgjorda till två dagisavdelningar. På skolan finns deltidsförskola, klass 1-5 (klass 6-9 får undervisning i Tyringe) och ett fritidshem.

BANKEN
Finja socken sparbank startade sin verksamhet år 1873. Expeditionen fanns i det gamla kommunalrwnmet i kyrkbyn (idag Finja församlingshem). På öppningsdagen sattes det in 1 183,43 riksdaler riksmynt i 62 poster och tre lån på tillsammans 340 riksdaler riksmynt utlämnades. Redan från början var det först och främst säkerheten som gällde.

Smeden Nils Lundström i Finja fick i uppdrag att tillverka en kassakista, som kostade 75 riksdaler. År 1943 flyttade expeditionen till Tyringe, men behöll ändå det gamla namnet. (Matteröds och Finja sockens sparbank gick ihop till Tyringe sparbank i september 1971.) Den 4 december 1969 öppnades ett nytt avdelningskontor i Finja. Kontoret fanns i Sune Jönssons nyrenoverade korsvirkesfastighet mitt emot skolan. I mars 1989 stängdes banken för gott, troligen p.g.a. för liten omsättning och av säkerhetsrisker.

BYGDEGÅRDEN
Finja bygdegårdsförening bildades år 1937. Då avdelningens medlemsantal kraftigt ökade och närmade sig 200 beslöt man att försöka förverkliga tanken på ett föreningshus på landsbygden. Det blev en dragkamp om var i kommunen bygdegården skulle förläggas men Finjaförslaget vann. År 1938 uppfördes byggnaden som kostade 21000 kr.Förutom en stor och en mindre samlingssal fanns där även kök och. vaktmästarebostad. Under åren 1992-1993 gjordes en omfattande om- och tillbyggnad med nytt kök, nya handikappanpassade toaletter, ny entre och foaje. Finja bygdegårdsförening firar i år 60-årsjubileum. Bygdegården är fortfarande en viktig samlingspunkt i bra skick och väl uthyrd.

LARS ERIK LARSSON
Lars Erik Larsson är nog den mest kände personen som har sitt ursprung från Finja. Han var kompositör och skrev bl.a. Pastoralsviten (med den kände Epilog ur En vintersaga) och Förklädd Gud. Han föddes i Åkarp år 1908, men hans släkt på faderns sida var från Finja. Tonsättarens farfar Bengt Larsson var lärare i Finja. Hans farfarsfar var klockare och välkänd som Klocke-Lars i det lilla samhället.

MINNEN FRÅN FINJA
Nelly Sten har skrivit ner flera dikter och samlat dem i två skrifter, Minnen från Finja. De är utgivna år 1944 respektive 1946, behållningen för skrifterna gick till Finja Röda-kors.
Här följer delar av några dikter.

I hjärtat av Finja vi samlas idag,
den festen är av det vanliga slag.
Vi samkväm den kalla, den passar oss alla.
Viljan är god, men förmågan är ringa,
vi uppsjö ej hava av de mynten som klinga.
(Uppläst vid Röda-kors samkväm i Finja Kommunalhus.)

Finja, du lugna och härliga vrå,
din sydöstra granne är insjön den blå.
De mörkaste moln, den leende sol,
du båda kan spegla från samma kupol.
(Insjö med omnejd)

I Finja på fälten bortom byn
en byggnad, vars torn sträcker mot skyn
och mot den högre regionen,
det är den nya brandstationen.
Det är som väktaren på Sions murar,
som varsel ger när faran lurar.
Mandom, mod och morske män
bor i gamla Finja än,
med kraft i arm och mod i barm
och räddar den som blir för varm.
Det är så nu, det var så innan,
denna befattning får ni ha ifred för kvinnan.
(Till Frivilliga brandkåren)

SAMMANFATTNING
Det känns roligt att veta att jag har vuxit upp i byn som troligen ligger vid Sveriges äldsta boplats. Finja har växt från ett bondesamhälle med hantverkare och handlare till att mer bli en förort till Hässleholm. Finja har varit en egen kommun med tågstation, post, bank, många affärer, cafeer, bensinstationer m.m. Idag är byn mycket förändrad. Finja är fortfarande en egen församling (dit även Tyringe ingår), med en vacker kyrka. Här är lugnt att bo, men ändå nära till staden (dit man idag kan åka buss istället för tåg).Här finns barnomsorg, skola, fritidsgård, idrottsförening, egen lokalrevy, lanthandel, skoaffär, bygdegård m.m. Tittar man närmare på Finja kan man hitta mycket mer än man anar och/eller vad jag har berättat nu. Finja är och kommer troligen att förbli en liten, lugn och barnvänlig förort till Hässleholm, så länge barnfamiljer vill bo här.

KÄLLFÖRTECKNING
Elander, Björn- Finja sockens sparbank nu Tyringe sparbank (Tyringe 1973)
Sten, Nelly- Minnen från Finja (Hässleholm 1944)
Sten, Nelly- Minnen från Finja II (Hässleholm 1946)
Sundberg, John-Finja genom tiderna (Hyllstofta 1953)
Tidningsartiklar ur Norra Skåne
Samlat material om Finja med hjälp av Lennart Frost.

Tillbaka till Forskning om Finja

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *