Finja socken sparbank

Finja socken sparbank startade sin verksamhet år 1873. Expeditionen fanns i det gamla kommunalrummet i kyrkbyn,  före detta Finja församlingshem. På öppningsdagen sattes det in 1 183,43 riksdaler riksmynt i 62 poster och tre lån på tillsammans 340 riksdaler riksmynt utlämnades.

Redan från början var det först och främst säkerheten som gällde. Smeden Nils Lundström i Finja fick i uppdrag att tillverka en kassakista, som kostade 75 riksdaler. År 1943 flyttade expeditionen till Tyringe, men behöll ändå det gamla namnet. Matteröds och Finja sockens sparbank gick ihop till Tyringe sparbank i september 1971.

Den 4 december 1969 öppnades ett nytt avdelningskontor i Finja. Kontoret fanns i Sune Jönssons nyrenoverade korsvirkesfastighet mitt emot skolan. I mars 1989 stängdes banken för gott, troligen på grund av för liten omsättning och av säkerhetsrisker.
Anette Johnsson

Tillbaka

Handelns historia

Befolkningen kunde inte enbart livnära sig på marken, utan fick ha en binäring i form av handel och hantverk. I Finja fanns det många hantverkare. De kunde t.ex. vara smed, skomakare, skräddare eller timmerman.
En av de gamla yrkesmännen var ”provinsialhuggare” Johan Ullberg. Han hade sin verkstad i Finja by och var en av Skånes främste träsnidare under 1700-talet.

Omkring år 1875 öppnades en lanthandel i Finja samhälle. Affären hette ”Klockareboden” och där såldes även damhattar. En polsk affärsman grundade år 1905 en affär intill Finja station. Vid sekelskiftet fanns det fortfarande kvar två handelsbutiker i kyrkbyn. Lantbrukare August Åkerberg öppnade år 1907 en ny affär i Finja.
Anette Johnsson

Tillbaka till Handel och hantverk

Finja från början

Bland de första människorna som var ute på jaktmarker kom några till Finjasjön. De hittade där en lämplig bosättningsplats, sjö med fisk och skogar med mycket villebråd. En av de stora boplatserna fanns några hundra meter norr om Finja kyrka. Strandlinjen var då betydligt högre än idag. Denna är störst av de 19 stycken boplatserna runt Finjasjön. Här har gjorts över 3000 fynd av yxor, pilar, knivar och skrapor.

Boplatsen är 9000 år gammal. Här lär människor ha levt under åren 7000-4000 f.Kr. Man har på många platser hittat ben efter både tama och vilda djur. Hasselnötter verkar ha varit populära på grund av alla nötskal. Maten har även innehållit sädeskorn och torkade vildäpple. Forntidsgravar visar att de döda fick med sig kläder, husgeråd och vapen till ett liv efter detta.

Bilder genom ristningar på hällar och i grottor berättar för dem viktiga händelser både i fred och krig. Tydligen var får, getter och hundar de första djuren i hushållen. Bostaden var en manshög hydda med en stomme av trädstammar hopflätade med kvistar och översmetad med lera, det hela täcktes med grästorv. För att komma in i hyddan kröp man genom en övertäckt gång, som skulle ge skydd mot kyla och överfall. Det har gjorts flera fynd vid boplatserna som visar hur människorna levde. De använde eld eftersom där fanns eldhärdar. Lerskärvor visar att kokkärl var gjorda av lera. Finja är troligen Sveriges äldsta boplats. På Möllerödsfältet har man hittat en 13 000 år gammal flintspets, en så kallad krumborr. Arkeologer hittade där sju pilspetsar och tre flintskrapor. Boplatsen var nog en kortvarig jaktstation. Man vet inte när bosättningen satte igång ordentligt i Finja. Det har funnits en kristen församling sedan 1200-talet.

Finja by har åren 1703 och 1769 nästan fullständigt brunnit ner. Många av gårdarna brändes ner redan 1677, av fältherrarna Hummerhjelm och Ascheberg. Vid denna tiden sägs det också att byn var ett tillhåll för snapphanare.

I början av 1600-talet härjades Finja av en pest. Pesten tog de flesta av socknens då cirka 550 invånare. Under 1600-och 1700-talen, och delvis 1800-talet, var det nödår i Finja. Det fanns föräldrar som rymde från sina barn för att slippa se deras hemska lidanden. I de allra äldsta skrifterna kallades Finja Föhnie sedan Fenie, under 1700-talet Finnie och idag Finja. Var kommer då namnet Finja ifrån? Någon påstår att det kommer av Fönia eller fön som betyder vacker trakt. Det troliga är att det kommer från fen som betyder mosse.
Anette Johnsson

Tillbaka

Traktorplöjningstävling

img_20161125_0001En bild från 1957-58, Traktorplöjningstävling på Hörlinge gård Finja.
Deltagare; Fr. v. Arne Olsson Björkeröd, Gunnar Persson Åhusgården, Arne Carlsson Öraholma, Sune Svensson Davidstorp, Lennart Rundberg Augustenborg,
Bedömare; inspektor och ladufogde Hörlinge och Erik Simonsson Skönabäck, Kurt Welin Trulsäng, Ingvar Kristoffersson Spångängen, Gottfrid Eliasson Finja By och Ervin Nilsson Måleböke.
Segrare blev Gunnar Persson och efter tävlingen bjöds det på kaffe av fru Hanna Ising.
Arne Carlsson

Tillbaka till Foto från Finja

Länkar till forskning om Finja

Rosengrens fotoarkiv Tyringe byalag
SNOKA bibliotekets sökdatabas
 Tillbaka till Forskning om Finja

Finja SLU skidtävling

Hej, sänder en bild från mitten av 1950 talet; Finja SLU har anordnat skidtävling hos Torsten Lindahl Kyrkholma.

finja-sluskidorLängst bak stående fr. v.; Lars Svensson, Torsten Lindahl, Kurt- Lennart Martinsson, Ruben Jönsson, Leif Svensson, Bertil Nilsson, Jussi Nilsson, Per-Arne Nilsson och Erik Gustavsson.
Mittraden; Ingvar Svensson, Elsie Svensson, Kalle Pålsson, Lennart Svensson, Arne Olsson, Bertil Svensson och Karl-Erik Persson.
Främst; Ulla Lindahl, Karin Svensson, Sune Jönsson, Tyra Pålsson och Ragnhild Johansson.
Kanske är det intressant
 Arne Carlsson

Tillbaka till Foto från Finja

P2:s schaktare vid Finja badplats

Fotot visar min far, Carl Forsell, när han spakar P2:s schaktare under arbetet med bygget av Finja Badplats. Årtalet är jag osäker på men det kan ha varit under första hälften av 1950-talet.

schaktarebloggAtt man kunde låna maskin från P2 – både när det handlade om att bygga badplatsen och att underhålla fotbollsplanen (med vägtrumla)  hade säkert sin orsak i att fanjunkare Gösta Jönsson, som dels var stamanställd på P2 och dels ledande i diverse organisationer och kommittéer i Finja (Badplatsföreningen, Idrottsföreningen etc) var duktig på att ”fixa” saker.
Min far var med och byggde regementet 1947 och arbetade sedan ända till sin pensionering med vägunderhåll (körde väghyvel, trumla och diverse andra maskiner som var kopplade till underhållsarbetet).

Jag minns min egen förtjusning när jag som liten fick pröva på att spaka alla de maffiga maskinerna och kanske är det just härifrån jag har fått mitt intresse för entreprenadmaskiner – ju större dess bättre …
Arne Forsell

Tillbaka till Foto från Finja

Sotare Kjellman

Alla mina jämnåriga från göingebygden kände originalet sotare Kjellman. Denne gick till fots hela livstiden och dog på Kristianstads lasarett.
Hans uniform var alltigenom svart och han tvättade sig endast var julafton, om sägnen är sann. På sina färder hade han alltid sällskap, och det kvinnligt ändå. På vandringen fick den sköna hålla sig på tre stegs avstånd från sitt manliga sällskap. Sotaren var dekorerad, med rottingen virad i en krans kring halsen, som våra brottare bär sina utmärkelser. Tängslan och borstknippet över axeln, gjutna järnkulan fäst i livremmen. Allt i svart, ingenting glänste, utom vitögat och tänderna.

När dessa i rad gående blev utledsna på varandra behövdes ingen tid för delning av säng och säte. I sådant äktenskap blev det lador och loggolv bredvid vägen för den mörka delen av dygnet. Ej heller behövdes domstol eller präst att skilja. Ett sådant byte skedde ute på Tyringe ry hos en där bosatt borstbindare. Ett halvt stop brännvin blev sotarens lösen. Detta är berättat för min fader av Tyringe gårds dräng, då jag som tioåring stod och med en lövruska borstade flugorna av hästen som skoddes.
Nelly Sten

Tillbaka till Personer i hus och byn 

Finja genom tiderna

finjatidernaFinja genom tiderna
utarbetad av
Johan Sundberg

På uppdrag av Finja kommun 1953

Krigshändelser i Göingebygden.

»Slaget vid Mjölkalånga den 26 oktober 1318, då Matts Kettilmundson besegrade Erk Menved, hör till de äldsta krigshändelserna i bygden.«, sidan 22.

»I Finja socken fanns från början endast fem byar och dessa voro: Kyrkbyn, Öraholma, Hörlinge, Tyringe och Mjölkalånga.« sidan 102.

»I början på 1940-talet då det blev aktuellt att Skånska Pansarregementet skulle förläggas till norra Skåne gjorde Finja

sidan 143