Spanska sjukan i Finja församling

Spanska sjukan kom till Sverige sommaren 1918
En hostning eller nysning var allt som behövdes. Små droppar av saliv och slem färdades på så sätt snabbt över världen 1918—20, och tog död på cirka 2,5 procent av dem som blev sjuka.
Att spanska sjukan var så extremt aggressiv beror på att viruset angrep lungorna och inte bara de övre luftvägarna, som är vanligast vid influensa. Det ledde till att många dog av svår lunginflammation.

Sjukdomsförlopp
Vad som till en början bara verkade vara lite huvudvärk, byggdes på med feber och frossa. Från sjuksängarna hördes yrande mardrömsröster och jämranden från sjuka med värkande kroppar. Efter ett par dagar fick ansiktet en mörk blåviolett ton och lakanen fläckades av blod som den sjuke hostade upp. Så småningom blev fötterna svarta och då förstod man att slutet var nära.

Men först ett sista utdraget lidande: lungorna fylldes med blod och den smittade drunknade så småningom i sina egna vätskor. Många som insjuknade drabbades också av lunginflammation, som ingen läkare kunde bota eftersom antibiotika ännu inte var uppfunnet.

För vissa kom döden efter över en vecka, för andra tog dödskampen bara några timmar. Män och kvinnor mellan 20 och 40 år var de som åldersgrupper som drabbades värst.
Ingen vet var smittan bröt ut. Spanien var neutralt under första världskriget och landets tidningar kunde därför rapportera om smittan – utan censur, något de krigande ländernas press inte tilläts göra. Det var därför som influensan kom att kallas spanska sjukan. Men var den egentligen först bröt ut är oklart.

Spanska sjukan drabbade världen i tre vågor
Efter den inledande första milda vågen av influensan under våren och sommaren 1918, slog spanska sjukan till med kraft under hösten. Spanska sjukan drabbade världen i tre vågor. De första rapporterna om sjukdomen kom redan under våren 1918, då den dök upp i mild form och kallades »tredagarsfebern«, men denna ebbade ut under sommaren.

Men i augusti slog influensan till på nytt, vilket var en ovanlig tidpunkt för influensa. Denna gång hade den fått förnyad och dödande kraft – viruset hade förändrat karaktär. I oktober 1918 nådde den sin kulmen, nästan samtidigt över hela världen.

En tredje omgång kom under våren 1919, men inte lika omfattande och efter denna kom enstaka utbrott bland annat i Sverige under våren 1920. Kanske skedde spridningen så fort eftersom många truppförflyttningar var på gång, både i Europa och i USA. Skräckrapporter kom från militärläger i USA, där unga män i uniform staplades utanför obduktionssalarna.

De första dödsfallen i Finja
I Finja församling kom de första dödsfallen där spanska sjukan noteras som dödsorsak den 13 oktober 1918.
Totala antalet dödsfall för Finja församling:
1918
13/10 Johanna Nylander född Månsson (6/6 1857), hustru till husägaren Ola Karlsson Nylander, Tyringe 2

13/10 Selma Olandersson född Bengtsson (20/8 1893), hustru till arbetaren Anton Melian Olandersson, Tyringemölla

17/10 Hilding Adrian Jakobsson (15/9 1894), arbetare, Tyringe 4

20/10 Karl Johannesson (13/10 1881), slaktare, Tyringe 4
21/10 Ofvanstående Karl Johannessons hustru Hilda Amalia född Mauritz (11/1 1882, Tyringe 4

1/12 Oskar Wilhelm Morin (11/2 1890), åboson, Finja 5

15/12 Anna Cecilia Borgström (29/1 1894), Hörlinge 3

17/12 Inga Johanna Elisabet (23/6 1917), dotter till avlidna Anna Cecilia Borgström, Hörlinge 3

19/12 Amanda Andersson torpardotter (1879 4/1), Mjölkalånga 7-9-11

1919
4/1 Kristina Jakobsson född Magnusdotter (17/12 1836), änka, Drakelia

22/1 Edit Johanna Borgström (13/6 1905), torpardotter föräldrarna döda, Hörlinge 3

1/9 Måns Johannesson (2/4 1855), sekreterare, Tyringe 3, dog i sviter efter spanska sjukan.
Jane Lundkvist

Tillbaka