Något om gamla Finja, som Bertil och Anders minns det

På uppdrag av Finja kyrkliga syförening har jag, Anders Ström, gjort lite efterforskningar rörande gångna tiders Finja. Jag har fått hjälp av främst förre kyrkvaktmästaren Bertil Nilsson, av fru Hanna Boström och lantbrukare Calle Nilsson.

Vi har försökt att återuppbygga Finja kyrkby och stationssamhälle och ge det gestalt för tanken. Vi vill presentera resultatet för er och hoppas att detta ska ge er en igenkännandets glädje. Bertil har sagt att ni gärna får avbryta och komma med rättelser och tips. Han vill gärna framhålla att han inte är allvetare.

Bertil Nilssons farfarsfar invandrade till Sverige från Belgien omkring år 1830. Denne var vallon, som ju är ett släkte av bergsmän och smeder, och smeder har det funnits i Bertils släkt. Bertil blev kyrkvaktmästare år 1962 och minns mycket av gamla Finja, född och uppvuxen där som han är.

Som kyrkvaktmästare har han fått vida kunskaper om folket i Finja och hans minne är fantastiskt, vilket vi kan glädja oss åt. Gravstenarna på Finja gamla och nya kyrkogårdar har inskriptioner som minner om gamla tider. Ett namn som kommer för mig, där vi sitter i Hilkkas och Bertils vardagsrum i Hässleholm, är Bengt Larsson, vars gravsten står norr om kyrkan. Bertil upplyser mig om att Bengt var folkskollärare och pappa till tonsättaren Lars-Erik Larsson. Ett annat namn är Karin Stålfors, f. Hammarsköld, vars gravsten står strax öster om kyrkan. Hon var gift med en G:son Stålfors i Tyringe men bodde sin sista tid i Stockholm, där hon på sin tid väckte uppmärksamhet genom uppträda som torgmadam, klädd i gammaldags kläder. Hon var faster till Dag Hammarsköld.

Bertil träffade kungen två gånger. Första gången var drottning Louise med och andra gången exdrottning Helena av Rumänien. Följande samtal utspelade sig vid ett av dessa tillfällen mellan kungen och Bertil:
»Har Ni räfsat kyrkogården för min skull?«
»Nä, för att det är helg!«

När P2 kom till Hässleholm 1947 började många hus byggas i Finja stationssamhälle. Bertil berättar att det kostade 25 000 kronor att bygga ett hus på den tiden. Det var vad som är en månadslön nu.

Folk sa: »Där seder di inte länge i de husen.«

Vidare berättar Bertil att han minns att det var en stor skara skolbarn, som under hans egen skoltid drog ner till skolan i stationssamhället från Finja kyrkby. De sista barnen som hämtades upp var Göranssons barn .

När Bertil drar sig till minnes husen i Finja kyrkby och de som bodde i dem på I940-talet och framåt börjar han med prästbostället, där numera Elsie Svensson bor. Då hette arrendatorparet Hilding och Nelly Göransson. Deras barn hette, Arne, Emil, Malin, Elin, Anna-Maj och Gertie.

I prästgården, numera Finjagårdens gästhem, bodde då den folklige prästen kyrkoherden Henning Wedeby med sin hustru, Kerstin. Deras barn var Ingemar, Ingegärd., Lena, Bengt, Nils-Gustav, Bodil och Britta .

Kyrkovaktmästarparet hette Hilding och Astrid Nilsson, och de bodde i det huset som ligger intill komministerbostaden, och som nu Björn och Ingrid Svensson bor i. Hilding och Astrid fick två pojkar, Sven-Erik och Allan.

I den byggnad som är församlingshem nu var förr kommunalhus och bank. Där bodde Agna Mårtensson och senare »Tyskan«, Ketty Nordling. I förra affären, numera Tommy Medailleus hus, bodde köpmännen, Ragnar och Astrid Lundberg. Deras barn var Karin, Rona och Bengt.

Det hus som nu Viktor Olssons bor i var förr Nils Nilssons undantagsvilla och hette »Villa Granbo«. Där bodde syskonen Nils, Elna och Bengta. Därefter bodde tyskpojkarna där. Den som sedan ägde huset var en herre vid namn Gunnar Berg, som var ägare till Velourverken.

I Gamla Huset i kurvan, som numera är rivet, bodde diversearbetare Gottfrid Ekvall och hans fru, Olga. Detta par hade barnen, Karl-Erik, Maj-Britt, Sigbritt och Elsie.

I Klockarebostället, numera Torstens Lundgrens hus, bodde lantbrukaren, Nils Persson och hans hustru, Alma. De hade barnen, Knut-»Bian«, Ellen och Siri.

I Klockaregården, numera Hjämers, bodde Gärda Nilsson, kantor i Finja och Hörja.

En av de äldsta gårdarna i byn är »Nils Jons Nils« eller »Nilsagården«, Där bor nu Inez Nilsson, som är änka efter Nils Rudolf. Deras barn är, Birgit, Lisbeth, Rolf och Ann-Kristin.

I Jansahuset, eller Gamla affären, som numera är rivet, bodde diversearbetaren, Erik Johansson och hans hustru, Sonja. De hade barnen, Georg, Wivi, Berit och Hans-Erik.

På gården, Haga, bodde Per Henriksson och hans hustru, Ellen, samt barnen, Kerstin, Margareta och Birgitta. Flickorna kallades, »sessorna på Haga«.

»Böösavillan« var sommarhus för Ellen Böös Litke, som var lektor vid Broms skola i Stockholm.

I det hus som Anders Håkansson med familj nu bor i fanns förr Nils Petterssons Rävfarm. Nils Pettersson hade specialiserat sig på silverräv.

Därefter kom Eliassons gård, där numera Enar Håkansson bor. Artur och Lisa Eliasson var lantbrukare och deras barn var Bengt och Gottfrid.

Det hus där nu Gunnar Olsson bor, tillhörde förr Amelie Lindqvists gård. Denna gård ägdes först av Nils Lindqvist och sen av Amelie, som dog 1943.

Gården ärvdes av systern, Selma Lindqvist, från Tyringe. Samma år köptes gården av Georg och Marta Johnsson. Detta par kom från Eslöv, där de drivit hotellrörelse. Deras barn var Sture, Ulla samt Eva.

I Nils Nilsson-Svärds hus fanns en hunddressyrskola. Där bodde Ragnar Svärd, som var hunddresserare och jägare. Georg och Marta Johnsson köpte det huset, renoverade det och inrättade det till en bostad åt sig själva. De startade ett hönseri nedanför huset. I detta hus bor numera familjen, Lossing.

Arrendatorer på Lindqvists gård var på Amelies tid, Gustav Göransson och hans fru, Betty. Dessa hade en dotter, vid namn Inga-Lisa. Efter Göranssons kom Anne och Edvin Persson till stället som arrendatorer. Dessa hade många barn, åtta stycken. Alla dessa bodde inte där. Barnen var i åldersordning Signe, Erik, John, Sonja, Sylvia , Stina, Stig och Kalle.

I Karl Ljunggrens hus bodde före detta lantbrukarparet Karl och Lilly Ljunggren. Detta hus tillhör nu Åke Boströrn och hans familj.

I Lilla huset, mitt emot, bodde Josefina Tomelius. Hon var stickerska och utförde också andra slöjdarbeten. Bland annat virkade hon. Hon var nästan blind på gamla dar. I Josefina hus bosatte sig sedan, Hulda och Karl Nilsson. Hulda hette i folkmun, »Fiskar-Hulda«. Hon var dotter till fiskare Nils Nilsson och hans hustru Gustava, som bodde i backstugan vid Finja Nygård.

I Åkerströms hus, som var gammalt och grönt, bodde Witalis och Hilda Åkerström. Detta hus rev sedan Knut Turesson, när han byggde sitt hus.

Witalis var diversearbetare och hade en gång varit kock på sjön . De hade barnen Marianne och Wivianne.

I Åkerbergska gården, som är den äldsta av gårdarna, bodde bröderna, Karl och Ernst Åkerberg, De brukade gården, som numera är Dahlboms.

När Bertil var barn bodde August och Maria Åkerberg på stället. De var föräldrar till Karl och Ernst. Karl och Lilly Ljunggren ägde gården före August och Maria. Karl och Lilly flyttade sedan som pensionärer in i Axel

Anderholms hus, det hus som nu är Åke Boströms.

August och Maria Åkerberg hade den affär som Ragnar Lundberg sen hade. Affären brann ner 1939. Medan affären byggdes upp igen inrymdes den hos Hilding och Astrid.

Så har vi Anton Nilssons gård, där denne och hans hustru, Amalia drev ett lantbruk. Gården brukas nu av sonen, Karl Nilsson. Barnen var förutom Karl, Nils, Sven, Sture, Elsa, Maja, Kurt, Inga och Gunnel.

Sen har vi växelstationsföreståndare Agnes Hembergs hus. Detta hus är numera sommarhus. Det ägs av Rutger Möller. Natalia Möller var Agnes syster och Rutgers mormor.

Vid vägen ner mot kärren ligger Einar Nilssons gård. Där bodde förr lantbrukarparet, Einar och Maria Nilsson. De hade ett finskt fosterbarn, som hette Jussi och som de senare adopterade. Även Jussis syster Helena var där. Jussi bor nu i Malmö och är brandman, medan Helena bor i Jyväskylä i Finland. På stället bor numera Nils Jönsson.

På Brittedal vid vägen ner mot kärren bodde förr lantbrukare Tore Ljunggren och hans fru Hildur. Deras barn var Verner, Anita, Gustav, Lennart och Marita. Huset är nu ett sommarställe.

Bredvid detta ställe ligger Haradal. Där bodde lantbrukaren Sven Nilsson och hans hustru, Ida. Deras barn var, Gertrud, Evy, Valborg, Rune och Yngve.  På Haradal bor nu familjen Mats och Jolanta Johannesson och deras barn.

I Emma Lundbergs hus bodde Emma. Hon var syster till Harald Lundberg  och faster till Hanna Boström. Hannas farfar, Gustav Lundberg, byggde huset.

I Hilding Ljunggrens hus bodde före detta lantbrukarparet, Hilding och Helga Ljunggren. Deras barn var: Ingar, Margret och Tore . Tidigare bodde där, »Tyskan« Ketty Nordling. Hon flyttade till kommunalhuset, där hon efterträdde Agna Mårtensson.
I Hildings och Helgas hus bor nu Marita Ljunggren.

I Skräddarehuset vid Örnasten, som är en stor sten, som ligger där än i dag, och som är fridlyst, bodde skräddare, Nils Nilsson och hans hustru. De flyttade sedan till Osby. Efter dem bodde där Hugo och Ruth Svensson. De flyttade till Häglinge prästboställe. Sedan bodde Erik och Klara Davidsson där de kom från Lerberget vid Höganäs. Deras barn var: Ingrid, Gunnar, Villy , Yngve , Gunnel, Inga-Britt och Lars (Lasse).
I huset där bor numera Ströbergs.

I Albin Nilssons gård bodde lantbrukarparet, Albin och Anna Nilsson. Albin kallades, »Smens Albin«. Deras barn var: Ingrid, Margit, som är död, Bertil, Gudrun och Per-Arne. På stället bor nu Ströberg junior och hans familj.

På Harald Lundbergs gård, som numera är Hanna Boströms ställe, bodde Harald och Marta Lundberg. De var lantbrukare, som många var då, och hade barnen Hanna, Gully och Elsie.

På Norska gården eller Nils Nilssons ställe bodde lantbrukarparet, Nils och Laura Nilsson med barnen Leif, Arne , Agnes och Berit. I den lantgården bor nu Lennart Svensson med hustru och barn. Denna lantgård är Lennarts föräldrahem. Där bodde han tillsammans med sin far Bertil, mor Marika och brodern Jörgen.

På Lundströmska gården, bodde lantbrukarparet, Bernt och Selma Carlsson från Farstorp. Deras barn var, Sonja (?), Margit, Arne och Lars. Numera bor där lantbrukaren, Jan Carlsson med familj.

Nils Persson var vårdare på Backagårdens Arbetshem. Han bodde med sin familj i huset där Börje Johansson nu bor. Han var gift med Ester, och de hade barnen, Birgit, Ingvar och Ingrid.

På Salomonska gården var det trädgårdsmästeri. Där bodde trädgårdsmästare, Albert Salomonsson och hans fru, AIda . De hade barnen, Vera, Greta, Gösta, Gösta bedrev sen handelsträdgård, precis som hans föräldrar gjort. Hans Hustru hette Anna, och deras barn var, Els-Britt, Anita och fosterdottern, Alice.

På Nils Olssons gård, som numera bebos av Sven Olsson med familj, bodde då lantbrukare Nils Olsson och hans fru . Deras barn var Siri, Birgit och Arne. I nästa hus bodde Ola Månsson och hans familj. Mjöhagen var ett senare taget namn. Hustrun hette Julia, och deras barn hette Karl-Erik, Karin, Olle, Kerstin, som nu är borta, Stig och Gösta.
På stället bor numera Gösta Olsson.

I William Petterssons gård bodde lantbrukare William och hans hustru, Ruth. De fick barnen Agnes, Karin, Ingrid och Dagmar.
I Frits Ljungdahls hus bodde Frits, som var fiskare i Finjasjön. Sen bodde där Gottfrid och Olga Ekvall.

I Nelly Stens hus, som i dag är rivet, bodde författarinnan och poeten Nelly Sten. Efter henne bodde där Karl Håkansson och hans fru Helga. Stället kallades »Krokens«, eftersom Karl hade en krok i stället för hand på ena armen efter en amputation i samband med en olycka på Klackfabriken.

I Ohlins gård bodde lantbrukare August Ohlin och hans fru . De hade barnen, Agne, Stina,? och Axel.

Här följer något om Finja stationssamhälle.
Nu går vi andra hållet neråt stationssamhället, och vi låter fortfarande Bertil vara vår ciceron. Han försöker minnas husen som de kom i tur och ordning.

På Agnesro bodde poliskonstapel Sjöborg. Nils Svensson köpte stället, när landstinget tog över Backagården. Hans hustru hette Maria. På stället bor nu som bekant, dottern, Margit. Deras son, Sven hade Släbobygget utanför Tyringe.

Där nu Ero och Kjällqvists har sina hus fanns förut en gård.  Den brukades av en man, som hette Nils Bengtsson. Han var även brandchef och han flyttade sedan till Bohuslän. Edvin Storm köpte stället, som brann ner 1953 . Barnen var Evert och Ella. En bit bort, där idrottsplatsen nu ligger fanns »Storms lycka«, där Finja IF var engagerad. Det var en plats för fest och muntrationer.

Ovanför denna låg fotbollsplanen, som kallades »Kovallen«. Detta var innan man byggde fotbollsplanen, där skolan nu ligger.

Bortanför Storms var Missionshuset. Innan detta hus blev Missionshus bodde där, »Svarte-Magnus«. Sedan dess har många bott där, bland annat Britta Andersson. Hon bor nu på »Trulsagården«. Där bodde på sin tid, Truls Andersson, som var farfar till Bodil Fredfeldt.

I nästa hus bodde, när Bertil var liten, Evy Mattisson och hennes föräldrar. Fadern hette, Per Matrisson. Hennes bror var officer och hette Gustav Mattisson.
I nästa hus bodde snickaren Frans Andersson, som var BertiIs slöjdlärare.

Nya kyrkogården invigdes 1935.
De tre systrana Pålsson bodde, där veterinären Ann Detner nu bor. Hulda Pålsson hade affären, som sen blev Bengtssons Lanthandel. Där var Bengt Bengtsson; som var gift med Inga-Britt, först bokhållare och sen innehavare.

Gamla skomakarhuset, Martin Olssons, brann ner i början av 50-talet. Sonen Axel byggde upp huset och var skomakare där sedan. Tore Johansson och hans fru Stina bor nu i huset.

Oskar Nilsson, som en gång ägde Haradal, byggde sitt undantag där. Frun bodde där sedan. Det var söndagsskola i det huset. Hulda Pålsson var söndagsskollärarinna.
Bredvid fanns Hörbergs Hembageri. I huset bodde Herta och Bertil Hörberg. Bertils pappa, Axel Hörberg, bodde också där.
Sven Jeppsson hade frisersalong i huset bredvid.

Bertil minns också Johan Andreasson eller »Toffeljohan«, som han kallades. Han bodde i samma hus som frisersalongen låg i. Denne byggde sen huset, där Bertils morbror, Gottfrid Lindahl, bodde med sin fru Ester.

Mitt emellan det gamla huset med frisersalong och hembageriet ligger nu ett hus, där Stig och Karin Björklund en gång bodde. Familjen emigrerade till USA. Deras barn heter Kent, Peter och Pierre. Stigs pappa startade Björklunda och Kollingehemmet. Dessa upplysningar gäller inte det gamla Finja, möjligen det »ny-gamla«.

Mitt för affären bodde byggmästaren Arvid Persson med hustrun Klara och sonen Kjell. Huset tillhör nu Matts och Bettan Jeppsson.

Smeden i Hörlinge, Österlin, bodde i nästa hus. Där bodde sedan hans dotter, Maria.
Nästa hus var Edvin Troedssons hus . På Bertils tid bodde där Edvins mor. Fadern hette Nils Troedsson.
Knut och Greta Karlsson bodde där sedan. Det var Knut, som byggde Bertils hus tillsammans med Per Carlsson.

Sedan kom Ljungkvists kafé. Detta var en samlingsplats för Finja IF. Det brann ner sedan. Där ligger nu Salong Margret.

Fridolf Persson och hans bröder bodde i det hus som Sven Jönssons pappa byggde. Han hette Erik Jönson, och det var han som startade Finja betonggjuteri.

Gustav Lundsten och hans fru, Amanda, bodde i nästa. Gustav jobbade på järnvägen. Amanda var lite lustig, berättar Bertil. Hon skrämde barn.

Eva och Tore Almers hus kommer därnäst. Huset låg emellertid inte där i Bertils barndom. Tore var diakon.

August Forsell var murare och hade sonen Carl Forsell, som var gift med Emma. De hade barnen Arne och Ingrid. Emma hade tidigare sonen, Torsten.
MaIte Månsson kom hit 1947.

»Silla«-Jonasson sålde sill. Aina Holmberg var gift med en av hans pojkar. Hon var syster till »Mocka-Karin«.

Gerhard Jeppsson sålde hus. Han var gift med Astrid, som kommer från Hinneryd i Småland.

NIls Larsson och hans Karin bodde längst ute vid vägen, där de hade en Shellmack. Nils fick heta »Mackanisse«. Han var även telearbetare. Hans Karin var länge verksam i Kyrkorådet och i Syföreningen. De hade barnen Nils och Christina. Mitt emot deras hus låg Klackfabriken.

Kvist, som ligger begraven på gamla kyrkogården, hade ett ställe på Backagården.

Nils och Kristina Persson var föräldrar till »Persapågarna« Fridolf, Gustav, Karl och Erik. Bertil är nästkusin med bröderna Persson.

I Piltahuset bodde tattare, och där fanns också möbelaffär. Aron Igelensky hade där en konfektionsaffär.

Dipert Persson var lantbrukare. Han bodde sen i Martin Kulls hus, som låg bakom bangården. Kull var fiskare i Finjasjön. Intill Kulls hus låg leksaksbfabriken , som brann ner på 50-talet. Bredvid låg Dahlboms fastighet. I denna bodde bröderna Lucchesi, som gjorde vaser.

Nedanför leksaksfabriken låg en funkisvilla. Där bodde Torsten Persson med sin mamma och pappa . Mamman hette Elsa. Hon skiljde sig senare och gifte om sig med en man som hette Verner Pettersson, som blev ihjälkörd på 21:an.

Byberg var stins, och hans biträdande stins hette Ebbe Ågren.
Hulda Pålssons affär blev Bengtssons Lanthandel.
Prostinnan Fredfeldts hus kom efter Lanthandeln.

Sven G Westesson hade affär, som han sålde till Inga och Otto Pålsson. Westesson hade sedan affären i kyrkbyn.

Malte Persson hade charkuteriaffär vid sidan av Inga Pålssons affär. Bägge affärerna låg i samma hus.

Systrarna Morin hade vandrarhem och syateljé innanför. De hette Hilma och Anna.

Banvaktare Gustav Lövgren och hans fru Anna bodde innanför i banvaktarstugan. De hade pojkarna, Hans och Bengt. De hade också en fosterdotter, som hette, Ingegärd.

Därpå kom »Stickesans«. Den som gick under detta namn hette Matilda Lindgren. Hon hade stickmaskin och tillverkade strumpor och tröjor.

I nästa hus bodde kronojägaren Johan Nilsson. Rune Jönsson, »Smerune«, bodde där sen. Hans fru hette Britt-Marie och deras barn hette Lars och Birgitta.

I huset bredvid bodde smed Lundström. Sedan kom telefonstationen, där Agnes Hemberg var föreståndare. Efter telefonstationen bodde Petter Rosenqvist och hans Anna. De hade en fosterpåg, som hette Åke Lund. De hade ytterligare en fosterpåg, som hette, Gustav Kronqvist.

Johannes Åberg var banvaktare och bodde i banvaktarstugan, som låg vid korsningen mellan järnvägen och Hörlingevägen.

Hos »Pottemagarens« bodde Göte, Tore, Ingvar och Edvard. Krukmakaren själv hette, Karl Andersson.
På kurvan, där nu affären ligger, fanns gamla smedjan. Hugo Svensson var smed. Erik Linderoth var smed efter Hugo.

Bertil är inte riktigt säker, men han tror att Karin Svensson, som sedermera blev Karin Ekholm, var dotter till Karl Svensson, som kallades »Vägasmen«, och som var smed på Vägverket. Karin hade, getter, som hon gick och vallade. Kaj Anderssons gamla hus, mitt emot affären, byggdes av Per Nilsson, som var murare och sågverksägare och kallades, »Murarpären«. I andra våningen av detta hus bodde Carl Nilsson och hans fru Ester. De hade dottern, Maj-Britt.

I nästa hus bodde »Murarpären« själv och hans fru Alma.

Marken runt skolan tillhörde gården, Granehäll. Karl Kjellman bodde på gården, som brukades av svärsonen, Ture Svensson. Denne var gift med Kjellmans dotter Karin. De hade barnen Birgit, Lars och Kerstin.

Bertil minns också Hagströms, fanjunkare Hagström och hans fru och sonen Erik, som hjälpte Bertil att gräva gravar och som på sin ålderdom bodde hos Nisse och Karin Larsson.

Efter Hagströms låg Emil Lundströms gård. Emil och hans fru hade barnen, Alvin, Kurt, Ivar och Erik.

På skolan bodde lärare Nils Linderoth och småskollärarinnan Ingar Persson. Nils Linderoth och hans fru hade två barn, sonen Sven och en dotter.

Nedanför skolan, där Sune Jönsson bodde, och där Kajsa bor nu, hade gamle Nils Bengtsson sin bostad. Denne var far till den andre Nils Bengtsson, som hade den gård som sedan Edvin Storm hade. Innan Nils Bengtsson bodde där ägdes stället av Viktor Andersson, som var snickare och bror till Frans Andersson.

I Sven Selanderhuset bodde systrarna Jenny och Amanda Selander. Gösta Selander var son till Amanda. Jennys son Karl-Erik Selander körde en vit Volvo sport, som också hette, P 1800 . Han blev ingenjör och flyttade till Motala. .

På Öraholmavägen bodde Viktor Andersson, som var snickare och slöjdlärare.

»Kyrkholmatilda« var stickerska och bodde mitt emot huset, där Greta och Bertil Falk nu bor. Före Falks bodde där Martin Olin, som var bror till de andra Olinarna.

Rudolf Johansson flyttade senare in i»Kyrkholmatilda« hus.

Längst uppe var Alfred Lindskogs gamla ställe. Där hade Lindberg bott. Denne var kyrkvaktmästare före Nils Eriksson, som hade tjänsten före Hilding, som var före Bertil. När Bertil var barn, bodde där Alfred Lindskog och hans fru och deras pojkar. En av dessa hette Alvar, minns Bertil.

På andra sidan 21:an bodde Karl Svensson, som jobbade på järnvägen. Han hade en fru som hette Adele. På samma sida bodde också åkaren, Edvin Troedsson och hans fru Cecilia.

Innan Skansabron fann man Söderdahls och Holmbergs. Edvin Holmberg var indelt furir och vaktchef på I 6. Han var den siste indelte soldaten och Karin Larssons pappa, hon, som är orsaken till att vi anordnat denna Hemvändardag. En bror till Karin var Ernst Holmberg. Han och hans hustru, Anna, hade tre barn, John, Gösta och Rickard.

Innan Söderdahls fanns ett litet hus. Där bodde syskonen, Ida och Arvid Jönsson. Ida kallades »Skansa-Idan« och var sömmerska. Brodern, Arvid, var förman i skogen. Han byggde det hus som ligger där nu. Detta hus bebos av Siv och Yngve Johansson. Söderdahl hette Klas i förnamn, och hans hustru hette Nancy. Klas arbetade vid järnvägen som banarbetare.  Söderdahls barn Viking, Bertil, Saga, Margit, Åke, Uno, Torsten och Doris.

Margit var gift med Kaj Anderssons bror, frisören Karl-Åke.

Vid 21:an bodde Evert Sixthensson, som var son till en man vid namn, Ragnar Sixten Nilsson. Granne med Evert bodde Edmund och Märta Nilsson, som dessförinnan bodde på Nils-Rudolfs ägor.

På soldattorpet ovanför bensinmacken, där Sven Jönsson nu bor, bodde Betty Larsson, som var »Macka-Nisses« moster.

Gården mitt emot nuvarande Finja plantskola ägdes av »Murarpären«. Den brukades av sonen Folke, som hade en bror vid namn, Alrik.

Efter bygdegården bodde Liljestrand, som var jordgubbsodlare. I huset efter, där nu Roger Nilsson har firman, Finja Gräv & Schakt, bodde Fredrik Nilsson och hans hustru, Svea.

Senare bodde där John Olsson och hans hustru, Hilma. Han var från Blekinge och kallades därför, »Blekingen« . Han körde en Volvo PV i 40 år, kan Bertil berätta .

På Kyrkholma bodde Gottfrid och Ester Lindahl. Barnen hette Torsten och Gertrud. På gården bodde också Esters pappa, som var BertiIs morfar och hette Per Svensson.

Som en liten efterskrift vill jag nämna paret Edla och Sture Wendel, som betytt mycket för Finjas yngre befolkning. Deras barn var, Stig, Kerstin, Hasse, Sten, Lars, Bengt, Wasti, Krister och Magnus Persson.

Till allra sist låter vi Bertil få ordet: »Min dotter håller på att föra över gamla kyrkoböcker till data. I detta arbete stötte hon på en lustig sak: kyrkvaktmästaren kallas på ett ställe för »Klingpungbärare«! Vi skrattade så gott, när hon berättade det!«
Bertil Nilsson genom Anders Ström

När du läst och kommer på mera får du gärna komplettera i Kommentar här under. Det saknas några fru-namn. Kanske du vet dem?

Tillbaka