Bedrupstipendiat 2021 Nellie Lindhe

Foto: Sofia Åström

När Nellie Lindhe får den klassiska stipendiefrågan – vad ska du göra för pengarna? – behöver hon ingen betänketid innan svaret kommer: Först och främst ska jag köpa fika till barnen. De förtjänar verkligen det.
Barnen hon syftar på är de unga spelarna som Nellie tränar i Finja IF. Hon är, förutom spelare i Finjas A-lag, tränare för klubbens ungdomslag – och tack vare engagemanget och arbetet hon lägger ner på idrottsplatsen tilldelades hon 15 000 kronor ur Bedrupfonden. Det är en glad och tacksam Nellie som tar emot priset på onsdagen.
Trodde du att du skulle vara en av tre vinnare?
– Nej, det var så många bra kandidater. Så det känns kul, jätteroligt för hela klubben. Vi har många fantastiska barn och ledare i Finja, säger Nellie.

Att vara tränare och spelare i sitt hjärtas klubb ger henne mycket. Energi, glädje och gemenskap.

Vad betyder det att få ett sådant här erkännande?
– Jag är glad för alla fina ord folk säger, det är kul att höra att man uppskattas, säger Nellie.

Nellie har en spännande och händelserik tid framför sig. För ungdomslagen är matcherna igång.
– Det händer mycket, de ska börja spela sjumanna och är verkligen taggade inför det, säger hon.
– Sen hoppas jag att alla matcher kommer igång, säger Nellie, som längtar efter att själv få spela match med Finja.
– Ja, man tränar ju för att spela. Samtidigt har vi så bra sammanhållning och stämning i laget, så det är väldigt roligt bara att få träna.

Vilket är roligast, att spela eller vara ungdomstränare?
– Det är lika roligt. Det är stor skillnad och kul att kunna göra både och. Man får möjligheten att se fotboll på olika sätt och det har jag mycket nytta av. Jag har nytta av att jag spelar när jag är tränare och jag har nytta av att jag är tränare när jag spelar.

Även utanför fotbollen blir det en minnesvärd försommar för Nellie; snart tar hon studenten från samhällsprogrammet på HTS i Hässleholm.
Fast först ska hon fira Bedrupstipendiet med en smaskig fika tillsammans med framtidens fotbollsstjärnor i Finja.

FAKTA
Trea i omröstningen
Namn: Nellie Lindhe.
Ålder: 19 år.
Bor: Hässleholm.
Gör: Går tredje året på samhällsprogrammet, inriktning beteende på HTS I Hässleholm.
Familj: Bor med mamma, bonuspappa, bror och två bonussyskon.
Klubb: Finja IF.

Artikel ur Norra Skåne 20 maj 2021

Tillbaka till Föreningsliv/Fritid

Gjord tiggarinventering på anmodan av kungligt brev till biskoparna den 17 december 1695

Förteckningh på Tiggarne uti Finja, Finja Socken .

Matthijs Svenson, född i Markare s0cken, går på krycko. 79 åhr.
Hustru Kirstina Jönsdotter 76 åhr, född i Ackarps Socken
i Wästre Giöngia herrad, är blind.
Anna Nihlsd 60 åhr, Född i Finja Socken, är steenblind.
Måhns Persson 86 åhr, född i Hörja Socken.
Arina Kirstens dotter 29 åhr, född i Finja Socken
är ganska blind och har fallandesjukan*.
Tue Jepson 52 åhr, född i Torup Socken, är alldeles blind.
Magnhild Suensdother 29 åhr, född i Finja Socken har fallande
Sjukan.
Lucia Nihlsdotter 9 åhr, född i Finja bye, går omkring på socknen.
Desse ähro rätt fattige almisse hufwudt** .

Pehr Axelson 80 åhr, född i Finja Socken.
Hustru Sissa Nihlsdotter 60 åhr, född i Widziö Socken.
Dessa hafva mest sit ophold i socknen, utan vid högtiderna
de kunna gå i närmaste sockner omkring.
Kristina Nihlsdotter 74 åh,r född i Fairalta Socken,
opholder sig i socknen.
Karina Trölsdotter 55 åhr, född i Finja Socken half blind,
opholder sig i socknen.

Datum Finja d. 14 Septembris A:o 1696
Lars Hansson Billingh
Klockare wid Finja och Hörja.

Västra Göinge Hembygdsförenings skriftserie 1977. ( från gamla studiecirkeln )

*/ äldre namn på epilepsi **/ lever på allmosor/gåvor

Tillbaka till kyrkbyn

Swingtones på 1960-talet

Leif har hittat ett gammalt kort i Tyringe muséums gömmor

Gitarristen till vänster heter Ingvar Almqvist och gitarristen till höger heter Börje Svensson, troligen gamla Finja- eller Öraholmabor. Någon som vet?
…………….

Av Anders Svensson i Öraholma har vi fått följande uppgifter.
Enligt min farbror Börje numera med efternamn Backman och boende i Växjö har jag fått följande: Från vänster Ingvar Almqvist ej längre i livet .Kurt Ljungbeck, bror till Alf ljungbeck, boende i Sölvesborg, Ingvar Wihlborg numera boende i Helsingborg och så är det jag, Börje.
Sittande dragspelare är Nils Ingvar Truedsson som var kapellmästare och kom från Visseltofta. Han jobbade med att kör ut likkistor till begravningsbyråer. Nils Ingvar var lite äldre än oss andra och var inte med så länge. Bilden är tagen hos Rosengren i Tyringe 1961-62. Mellan Kurt och mig står Ingvar Wihlborg numera boende i Helsingborg där han har någon liten närradiostation. Hans far hette Sture Wihlborg från Tyringe och var målare.

Tillbaka till Personliga berättelser

“Macka-Nisses” påg gifter sig

Av Kristina Söderling har jag fått några bilder, tagna av Evert Cixthenson, från Finja Bygdegård i augusti 1967. Bilderna skildrar middagen i samband med Nils och Eva Larssons vigsel.
Släkt och vänner till brudparet samlades till festen i bygdegården där Berghs kapell stod för musiken.
På bilderna ses ett antal såväl i livet varande som framlidna personer som säkert är bekanta för många.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är Nils-Larssons-brollop-1967-2-1024x753.jpg

Insänt av Arne Forsell med tillstånd av brudgummen Nils Larsson

Tillbaka


Nelly Sten om Agnes Hemberg

Av Kristina Söderling, vars mormor, änkefru Ida Mattisson som en gång hade hand om Finja Sockenbibliotek, fick jag en lite sliten bok med dikter av Nelly Sten. (Minnen från Finja, II, tryckt hos Svantessons boktryckeri 1946.

Det lustiga med just detta ex av finjapoeten Nelly Stens böcker är att på pärmens insida kan man se att det ägts av Frans Andersson. “Frans Andersson No 60” kan man om man har goda ögon tyda texten till.
Frans Andersson bodde granne med Kristina Söderlings mormor och någonstans i hanteringen har han tydligen glömt kvar boken hos , Ida Mattisson. Där blev den liggande i kvarlåtenskapen tills dess att Kristina Söderling fick syn på den och jag fick den i min hand.

Ur boken, som avhandlar diverse personer och händelser i Finja i mitten på 1940-talet,  saxar jag en gratulationsdikt till fröken Agnes Hemberg, på Finja telefonstation, på hennes femtioårsdag.


Insänt av Arne Forsell

Tillbaka till Personliga berättelser