Författare: Finja

Emil Lundströms träskotillverkning i Finja

Emil Lundström är här i färd med att tillverka ett par träskor.

Träskor har använts av skåningar sedan 1600 talet och de tillverkades av al. Träslaget var bra att arbeta i och dessutom ganska lätt.

De som hade helt överstycke av trä från tår till vrist kallades träskor till skillnad från andra som endast hade en botten av trä.

När Finjaborna behövde träskor vände man sig till Emil Lundström som vid sidan av sitt lantbruk också tillverkade träskor.

Verkstaden var inrymd i gårdshuset och där utförde han med stor skicklighet och snabbt handarbete sin träskotillverkning.

Lundström var född i Torup 1876 och lärde tidigt detta yrke som han vid flera tillfällen visade på utställningar bland annat i Hässleholm år 1945.

När Lundström kom körande med sina hästar Putte o Freja då blev det fart på barnen. De åkte i vagnen, ofta fick han själv gå vid sidan då det inte var någon plats för honom i vagnen.
Gamla studiecirkeln

Tillbaka

Finja fattighus – ålderdomshem

Byggdes 1908-1909 av byggmästare Nils Pettersson, Finja och det var en stor gedigen tegelbyggnad. Tomten köptes av Karl Andersson gift med Anna, dotter, till Johannes Eliasson

Karl Anderssons far var Anders Nilsson i Öraholma, gift med Nilla. Karl Andersson blev lämnad ensam med 6 barn, 4 pojkar och

2 flickor. En av flickorna, Magnhild, var expedit hos Bergstrands i Hässleholm. Karl Andersson sålde stället 1928 till Nils Svensson sompå sitt

Lantbruk hade ett vårdhem för utvecklingsstörda.

Landstinget övertog vårdanstalten 1945 vilken vi känner under namnet Backagården.

Karl Andersson flyttade först till ett litet ställe vid skolan som han köpt av Per Stjernquist.

Senare flyttade han till Perstorp där han fick arbete.
Zanda Lilliefeldt 1986

Tillbaka

Finjagruppen

Angående förfrågan om Finjagruppen

Personen som står och målar är jag

Den startades 1964 av mig Lennart Aschenbrenner, Erwin Andersson, Bert-Johnny Nilsson och Per Olof Nord. Erwin Andersson bodde på somrarna med familjen i sin svärfars hus i Finja.

Jag fick kontakt med honom genom hans lillebror som jag gjorde min militärtjänst tillsammans med på F5.

De andra hade Erwin träffat på Grafikskolan Forum i Malmö. Själv kom jag från Konsthögskolan i Stockholm.

Norra Skåne skrev mycket

Tidningen Norra Skåne skrev mycket om oss de första åren så i deras arkiv bör det finnas material.
Personen som står och målar är jag, på gruppfotot står från vänster, Bert-Johnny Nilsson, Erwin Andersson, jag och Gunnar Hansson, keramiker från Lomma som kom med senare.
Lennart Aschenbrenner

»Här har inte hänt någonting«

om Backagårdens handelsträdgård

En och annan skulle säkert säga: »Den har alltid funnits där« eller »Han har alltid funnits där«. Så kopplat till Handel i nutida Finjas historia är Backagårdens Handelsträdgård och Börje Johansson.
Och ändå var det på håret att det aldrig blivit så!

Eisenhower lämnade till Kennedy
Om vi backar tillbaka till året 1961 så var det året då Dwight D Eisenhower lämnade över presidentposten i USA till John F Kennedy. Det var också året när The Beatles för första gången framträdde på Cavern Club i Liverpool och det var året när Jurij Gagarin blev förste astronaut i rymden.

Men det var också då som Börje Johansson var 19 år och hade börjat fundera på vad han ville göra av sitt liv. Och det han var mest intresserad av var att skaffa sig en framtid i Australien. Som snickare!

Börje Johanssons far, Birger Johansson, välkänd torg- och grönsakshandlare

Så var det nämligen på den tiden att kontinenten Australien skrek efter arbetskraft, särskilt inom praktiska hantverksnäringar och man gick så långt att man betalade resan »down under« för äventyrslystna och jämnade vägen för jobbansökningar, bara man förband sig att stanna ett visst antal år i landet.

Mamma Margit och pappa Birger Johansson som i många år varit grönsakshandlare och hade stora odlingar runt om i trakten, gillade dock inte sonens planer.

Arbetshem med lantbruk
Då hände sig att landstinget, som drev arbetshem med lantbruk på Backagården sökte en kunnig och driftig person som kunde ta över och arrendera de grönsaksodlingar som också fanns inom hemmets område. Intendenten Syrén »pratade ihop sig« med Margit och Birger och tillsammans fick de Börje att överge planerna på Australienäventyret och kliva ner i föräldrarnas grönsakshandlarfotspår.

Vana hade han, förvisso! Han var inte mer än fyra år när han började hjälpa sin far med att »torga« i Hässleholm.

Flygfoto över Backagårdens handelsträdgård. Ingenting har ändrats här under årens lopp

Det var så det hände sig att Börje Johansson blev »Grönsakshandlare Börje Johansson på Backagårdens Handelsträdgård«, med tio tunnland jord därtill.

Funnits sedan 1937
Själva trädgården med odlingarna hade funnits sedan 1937 och med det torde den vara en av landets allra äldsta handelsträdgårdar som fortfarande ligger oförändrad på samma plats. Man sålde blommor och grönsaker till olika myndigheter och institutioner men även till privatkunder.

I arrendekontraktet med Backagården ingick att Börje skulle ha hos sig några av patienterna på arbetshemmet, som sina medhjälpare i rörelsen. Den som drar likheter med dagens Samhall, har inte helt fel. Och det var en välkommen hjälp för även om Börje hade bra koll på hur man odlade och handlade med grönsaker så blev det mycket jobb – riktigt mycket jobb!

Enock Olsson, en av patienterna på Backagården, som hjälpte Börje i trädgården till en början

Men efter har det, enligt Börje själv, »inte hänt någonting«. Allting ser likadant ut i dag som det gjorde då. Och arbetet är detsamma. Fast det är naturligtvis inte helt sant!

Backagårdens arbetshem lades så småningom ner och medhjälparna i odlingarna försvann. Börje blev ensam i sina drivhus och i sin affär. Samtidigt som han stod på torget både i Hässleholm och i Osby.

Börje berättar själv:
– Upp klockan 3 – 4 tisdag, fredag och lördag, när det var torgdag. Lasta bilen, montera upp torgståndet, ställa fram varorna, stå bakom disken i ur och skur, kyla och värme och så riva ner alltsammans igen, lasta och åka hem.

Börje Johansson i yngre dagar, på torget i Hässleholm, med egen lastbil

– Sånt krävde sin man. Och att bli sjuk – ja det fanns ju bara inte och hur sjuk man ändå varit så har man ändå fått ställa sig på torget.

Och ändå …
– Att få vara i den här miljön, att få odla och att träffa så mycket folk som jag gjort under årens lopp. Det är det som har hållit mig igång, säger Börje.
– Det och att få rå sig själv, ingen som sagt åt en vad man skulle göra eller inte göra. Total frihet!

Fram till 2007 drev Börje Johansson sin torghandel parallellt med jobbet i handelsträdgården. Men då valde han att sälja hela rörelsen. Då hade han, förutom att han skött driften »hemma« i drivhusen och i affären dessutom varit »torghandlare« i nästan femtio år.

Fast det tog inte lång tid innan han »var igång igen« – i lite mindre skala.

Tack från Osby kommun efter att Börje “torgat” i Osby i femtio år

»En gång grönsakshandlare – alltid grönsakshandlare«, resonerade Börje Johansson där han stod i Gallerian i Hässleholm och sålde blommor. »Gillar ju att träffa folk«, var ett annat av hans argument för att »inte kunna hålla fingrarna borta«.

Det gick tre år. Sedan bar det sig inte bättre än att den som köpt Backagårdens Handelsträdgård gick i konkurs. Börje fick erbjudandet att köpa tillbaka »sitt« företag igen och plötsligt var »Börje på Backagården« tillbaka igen.

Något »torgande« har det inte blivit sedan dess. Annars har det varit »business as usual« sedan han tog över igen. Och kunderna kommer. I hundratal varje dag.

– Skulle tro att jag har flest antal kunder varje dag, av alla företag i Finja, säger Börje Johansson.

Så det där med att »här har inte hänt någonting« stämmer väl knappast. Där har han fel, Börje Johansson!

– Som blev ägare till Backagårdens Handelsträdgård för över femtio år sedan och efter att först tänkt emigrera till Australien. Och som sedan sålde sitt företag – och köpte tillbaka det igen!
Och på vägen gjorde det till en viktig del i det som i dag är Finja.
Arne Forsell

Tack till Börje Johansson för minnen och bilder

Tillbaka